– Situationen som råder efter Rysslands invasion av Ukraina innebär att det säkerhetspolitiska läget allvarligt försämrats. […] Det är ett svårbedömt läge, säger säkerhetspolisens chef Charlotte von Essen under en pressträff där myndighetens årsbok 2021 presenteras.

Det är i dag precis en månad sedan ryska trupper gick in Ukraina. Det har gått trögt och i tisdags medgav president Vladimir Putins talesman att Ryssland inte uppnått några av sina militära mål i Ukraina ännu.

– I nuläget ser vi inte en ökning av konkret aktivitet som hotar Sveriges säkerhet, men det kan komma att förändras, varnar von Essen.

Ledarskapet i Ryssland, Kina och Iran pekas ut som de största hoten mot landets säkerhet av Säpo. Myndigheten arbetar aktivt med att försvåra och förhindra främmande makters arbete med att värva spioner i Sverige, nu när behovet ökat av underrättelseinhämtning från främmande makt.

– Det ska vara svårt att vara spion i Sverige, understryker säkerhetspolischefen.

– Vi har intensifierat arbetet med att minska den ryska underrättelsetjänstens möjlighet att agera i Sverige, tillägger Säpos chef för kontraspionage, Daniel Stenling.

Risk för cyberangrepp som lamslår landet

Främmande makter agerar i dagsläget alltmer offensivt i Sverige. Det rör sig inte bara om traditionell underrättelseaktivitet och värvning av agenter, utan även om cyberangrepp, politiska påtryckningar och desinformation.

I veckan varnade den amerikanske presidenten Joe Biden för att Ryssland planerar större cyberattacker mot både företag och myndigheter. Enligt Peter Jonegård, som arbetar med it-säkerhet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har anmälningarna från svenska myndigheter och andra samhällsviktiga aktörer gått upp från 200 i veckan till 400–500, rapporterar Svenskt Näringsliv.

Branschorganisationens ansvarige för säkerhetspolicyfrågor, Karl Lallerstedt, påpekar att den pågående utvecklingen i Ryssland är oroväckande eftersom många hackergrupper är baserade just där.

– Det finns en större hotbild mot Sverige, som inte antingen är civil eller militär. Den är både och. Om det civila skyddet brister kan en angripare lamslå landet genom sabotage och då får de militära försvarsinsatserna ett betydligt sämre utgångsläge, understryker von Essen.

Våldsbejakande extremism bland unga ökar

Säpo har också märkt av en ökning av den våldsbejakande extremismen på digitala plattformar där radikalisering och planering sker. Allt fler minderåriga attraheras till högerextremism.

De nya, ofta yngre individerna som identifieras av Säpo, är inte kopplade till konkreta organisationer men till sakfrågor som kan trigga dem.

– Det gör det svårt att bedöma hotet, säker Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism vid Säpo.

Även våldsbejakande islamister utgör ett fortsatt hot. Utvisningsdömda imamer blir bland annat kvar i Sverige, där de fortsätter att predika och hetsa mot landet.

– Allt fler individer identifieras som säkerhetshot, men blir kvar i landet trots utvisningsbeslut. De kan inte utvisas, säger von Essen.

Säpo vill inte kommentera om de avvärjt några attentat under det gångna året.

Läs även: Ranstorp: Islamistisk desinformation sprids