För hårt skuldsatta svenska hushåll har 2023 inneburit kraftigt ökade kostnader till följd av rekordhöga bolåneräntor.

I november valde Riksbanken att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent. Innan dess hade den svenska centralbanken höjt räntan åtta möten i rad, sedan april 2022, i ett försök att stävja inflationen. Denna utveckling har i sin tur fått bolåneräntorna att gå från i snitt 1,5 procent till drygt 5 procent.

Andrum för hushållen

Men inför 2024 kan hushållen vara optimistiska, enligt nätbanken Nordnets sparekonom Frida Bratt.

– Man ska ha i bakhuvudet att det värsta är bakom oss, säger hon.

– Men om man förväntar sig nedgångar till 1-1,5 procent är förhoppningarna på tok för höga. Vi kommer att få något lägre räntor, men hur mycket lägre återstår att se.

Robert Boije, chefsekonom på statliga banken SBAB, bedömer att hushållen kan räkna med ett visst andrum nästa år.

– Mycket talar för att inflationen kommer att gå ned till Riksbankens mål på två procent och då kan de börja sänka styrräntan, och då sjunker även de rörliga bolåneräntorna, säger han.

Pekar åt rätt håll

De flesta bedömare räknar med att styrräntan börjar sänkas någon gång under sommaren 2024. Både marknaden och storbankernas ekonomer räknar med att det sedan går relativt snabbt nedåt.

Många faktorer pekar åt rätt håll inför nästa år, enligt Robert Boije.

– Bränslepriserna faller kraftigt, elpriserna likaså, som är starkt inflationsdrivande, och även om de kan gå upp en del under vintern, så har priserna varit betydligt lägre i år jämfört med förra året. De globala livsmedelspriserna faller också.

– Som bolånetagare tycker jag att man ska gå in i nästa år med viss tillförsikt att vi kommer se fallande bolåneräntor under andra halvan av 2024, säger Boije.

Han får medhåll av Frida Bratt.

– Jag tror att Riksbanken kan sänka räntan nästa år, men det är osäkert om det blir en, två eller tre sänkningar. Totala sänkningar med 50 eller 75 punkter kan man möjligen förvänta sig, men inte mer än så. Då kommer man bli besviken, säger hon.

Brasklappar finns

Båda vill samtidigt lägga in en brasklapp.

– Alla prognoser bygger på att inflationen fortsätter att falla som väntat. Men om något ligger i vägen för det kommer den planen att ändras, säger Frida Bratt.

– Det finns geopolitiska oroshärdar – som nu i Mellanöstern – som kan blåsa upp och få effekter på råvarupriser, i synnerhet oljepriset, och därmed påverka inflationen negativt. Det mesta tyder på att kriget mellan Israel och Hamas håller sig till området, och rent ekonomiskt har spridningen varit begränsad, fortsätter hon.

– De senaste åren har vi sett flera sådana oförutsedda geopolitiska händelser: pandemin, kriget i Ukraina, och nu kriget i Gaza, säger Robert Boije.