Facebook noscript imageSCB: Det svenska konjunkturläget är starkt

SCB: Det svenska konjunkturläget är starkt

AleWi  Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0
AleWi Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0

Det svenska konjunkturläget är starkt, och de flesta av de mått som Statistiska centralbyrån följer ligger över sin långsiktiga trend. Under årets andra kvartal var tillväxten dessutom bred och kom från flera håll i ekonomin samtidigt.

– Investeringar och hushållens konsumtion lyfte svensk ekonomi andra kvartalet 2026, säger Caroline Ahlstrand, nationalekonom på SCB.

Uppgifterna kommer ur kvartalsrapporten Sveriges ekonomi, statistiskt perspektiv, som sammanfattar ekonomins läge utifrån den ekonomiska statistiken.

Hushållens köp av varor och tjänster fortsatte uppåt under perioden och följde därmed den riktning som hållit i sig en tid. Uppgången var inte begränsad till en enskild del av ekonomin, utan flera områden bidrog.

Det senaste kvartalet avviker dock från månaderna som följde. BNP-indikatorn, ett preliminärt mått på hur stor ekonomin är månad för månad, pekar mot en svagare utveckling i juni och juli, rapporterar SCB.

Tyngdpunkten ligger i expansionsfasen

Myndigheten publicerar samtidigt en uppdaterad version av sin konjunkturklocka, ett verktyg som placerar en rad ekonomiska mätvärden i ett diagram med fyra fält. Fälten visar om ekonomin befinner sig i hög- eller lågkonjunktur.

I juli ligger de flesta av mätvärdena över sin långsiktiga trend, det vill säga över den nivå som utvecklingen brukar röra sig kring över tid. Tyngdpunkten hamnar i expansionsfasen, det fält som rymmer värden som både ligger högt och stiger. Läget talar för att tillväxten håller i sig.

Jämfört med föregående månad har mätvärdena samtidigt förflyttat sig ett steg i riktning mot avmattningsfasen, det fält där nivån fortfarande är hög men rörelsen har vänt nedåt.

Momssänkningen gav ingen effekt på matbutikernas vinster

Rapporten innehåller även en fördjupning, som denna gång rör lönsamheten i de branscher som producerar och säljer livsmedel.

Sänkningen av momsen på mat i april gav konsumenterna lägre priser i butik. Någon avtryck i dagligvaruhandelns lönsamhet syntes däremot inte. Den låg under andra kvartalet nära det historiska genomsnittet.

Skillnaderna mellan branscherna var däremot tydliga. Restaurangerna hade en ovanligt god lönsamhet under kvartalet, medan både jordbruket och livsmedelsindustrin låg under sina normala nivåer.

Samuel Fornäs

Ekonomireporter.

samuel.fornas@bulletin.nu