SCB: Hälften av utrikesfödda i utsatta områden har bristande läsförmåga

Statistiken kommer från den internationella undersökningen PIAAC, som mäter vuxnas färdigheter. Bristande läsfärdigheter, definierat som nivå 1 eller lägre, är betydligt vanligare bland personer födda utomlands än bland dem som är födda i Sverige. Skillnaderna är särskilt stora bland dem som varit kort tid i landet, rapporterar SCB.

Utbildningsbakgrund har stor betydelse för hur väl en person läser svenska.

Ju högre utbildning, desto bättre läsförmåga. I vissa områden har nästan hälften av de utrikesfödda endast förgymnasial eller kort gymnasial utbildning.

Motsvarande siffra för inrikesfödda i samma områden är 28 procent.

Ursprungsland avgör läsresultaten

Skillnaden i läsförmåga mellan utrikesfödda från olika typer av länder är ett faktum.

Mellan personer från länder med låg utvecklingsnivå och dem från länder med mycket hög utvecklingsnivå, mätt enligt HDI, skiljer det upp till 80 poäng i läsning.

Bland utrikesfödda från länder med låg utvecklingsnivå har 67 procent bristande läsfärdigheter i svenska. Motsvarande andel bland dem från länder med mycket hög utvecklingsnivå är 15 procent.

Åldern vid ankomst till Sverige spelar också roll. De lägsta resultaten finns hos dem som kom till landet i tonåren, mellan 13 och 19 år, eller som vuxna.

40 procent går inte SFI

Mätningen visar att cirka 40 procent av utrikesfödda som hade problem med läsning inte deltog på SFI, de gick inte heller på komvux under den mätna 5-års perioden.

Många utrikesfödda som inte deltagit i utbildning uppger att de vill göra det, men att de hindras av tidsbrist på grund av arbete eller ansvar för familjen.

Endast omkring hälften av de som deltar på SFI slutför utbildningen med godkänt resultat.

Avhopp är särskilt vanliga bland personer med svag läs- och skrivkunnighet sedan tidigare.

Läsförmågan hänger nära samman med möjligheterna på arbetsmarknaden. Personer med bristande färdigheter har svårare att etablera sig.