Minskningen av medellivslängden i Sverige under 2020 var den största sedan 1931, uppger Statistiska centralbyrån, SCB, på sin hemsida.

Medelåldern för avlidna över 65 år sjönk från knappt 86 år till drygt 85 år, båda könen inräknade.

Medelålder för avlidna i livslängdstabellen räknad från och med 65 års ålder efter utbildningsnivå för båda könen sammantaget, 2012–2020

SCB:s statistik visar att ju högre utbildningsnivå en person har, desto större är chansen att leva längre.

Året före pandemin, 2019, ökade medellivslängden mer än vanligt för samtliga grupper bland annat tack vare få dödsfall under influensasäsongen. Under 2020 var det inte heller någon förhöjd dödlighet på grund av influensa. Sedan kom covid-19 och dödstalen sköt i höjden.

– De förhöjda dödstalen under 2020, först under månaderna mars till och med juni och sedan under november och december, fick medellivslängden att minska, säger Örjan Hemström, demograf på SCB, i ett pressmeddelande.

SCB pekar också på att medellivslängden sjönk mer för utrikes födda personer.

– I samtliga utbildningsgrupper sjönk medellivslängden mer för utrikes födda än för personer födda i Sverige, säger Örjan Hemström.

Mest sjönk den i gruppen utrikes födda män med förgymnasial utbildning – i den gruppen minskade medellivslängden med ett år jämfört med 2018–2019, från 83 till 82 år.

Kvinnor klarade sig bättre än män under 2020 och fick mindre minskningar av medellivslängd.

Bäst klarade sig kvinnor med eftergymnasial utbildning, särskilt ensamstående. För dem sjönk den med två och en halv månad, från 88 till knappt 88 år.

Förändring av medelåldern för avlidna i livslängdstabellen räknad från 65 års ålder mellan 2018–2019 och 2020 efter kön och utbildningsnivå i olika befolkningsgrupper