SCB:s senaste opinionsmätning visar att könsgapet i svensk politik fortsätter att växa. Nästan 64 procent av kvinnorna uppger att de skulle rösta på S, V, MP eller C om det var val idag.

Siffran innebär en uppgång med drygt fem procentenheter jämfört med mätningen i maj 2022, strax före senaste valet. Stödet för Tidöpartierna bland kvinnor har samtidigt minskat till 35 procent – ett tapp på åtta procentenheter.

Tydlig könsfördelning

Bland männen är bilden omvänd. Strax under 50 procent av de manliga väljarna stödjer Tidöpartierna, medan knappt 47 procent skulle välja oppositionspartierna.

Statsvetaren Lena Wägnerud, som forskar kring könsskillnader i politiken, konstaterar att trenden är långsiktig:

– Om de här siffrorna håller i sig ser ju skillnaderna ut att öka 2026 jämfört med valen 2018 och 2022, säger hon till Dagens Nyheter.

Olika prioriteringar

Wägnerud pekar på att samtliga oppositionspartier har fler kvinnor än män bland sina väljare. Hon menar att Socialdemokraternas förslag om arbetstidsförkortning kan vara en faktor, eftersom idén är mer populär bland kvinnor.

Enligt DN/Ipsos undersökningar prioriterar kvinnliga väljare välfärdsfrågor som vård och omsorg högt.

Moderaterna arbetar med frågan

Moderaterna har erkänt utmaningen. Partiet konstaterade i sin eftervalsanalys att Tidöavtalet har påverkat stödet bland kvinnliga väljare negativt. Väljarstödet ligger kvar på samma nivå som i november 2022 – strax under 17 procent.

– Här har vi ett fortsatt arbete att göra med att visa relevans i de frågor som är viktiga för kvinnor, skriver Annsoe Thuresson, ordförande för Moderatkvinnorna, till DN.

Partiet har tagit fram en strategi för att nå kvinnliga väljare, med fokus på sjukvård, skola och klimat.