
Sverigedemokraterna i Norrköping återupptar nu sitt krav på slöjförbud i kommunal verksamhet, en fråga som tidigare funnits i partiets budget före perioden i kommunstyret. – Vi tycker det är självklart att man ska kunna se varandra, säger Christopher Jarnvall, gruppledare för SD i Norrköping till Bulletin.
Sverigedemokraterna i Norrköping driver nu kravet om förbud mot ansiktstäckande slöjor i kommunal verksamhet. Partiet har haft förslaget i sin budget sedan före 2022 och tar nu upp frågan igen när de sitter i opposition efter att ha styrt tillsammans med tre andra partier från 2022 till årsskiftet.
– Det här är någonting som vi har haft sedan tidigare. Nu har vi ju suttit i styre sedan 2022 fram till årsskiftet. Då har vi gjort budget tillsammans med tre andra partier, säger Christopher Jarnvall, gruppledare för SD i Norrköping till Bulletin.
Förbudet skulle gälla för anställda i kommunal verksamhet under deras yrkesutövning samt på offentliga platser. Förslaget omfattar framförallt ansiktstäckande plagg som burka och niqab, men inte hijab som inte täcker ansiktet.
Jämför med rånarluvor
Jarnvall motiverar förbudet med att det handlar om säkerhet och trygghet. Han menar att människor måste kunna identifiera varandra när de jobbar i offentliga verksamheter.
– Du och jag springer ju inte omkring i rånarluvor eller balaklavor. Det är ju ingen som hade accepterat. Och då ser jag inte varför man ska acceptera det här. Det är bara att konstatera att så här gör vi i Sverige. Punkt slut, säger han.
SD-politikern kopplar även samman slöjförbudet med partiets satsning på kameraövervakning i Norrköping.
– Det här hänger också ihop med att vi sätter upp kameror runt om i Norrköping därför att det pågår våld och rån på kvällar och nätter och även mitt på dagar ibland. Då måste man kunna identifiera alla, annars är det helt poänglöst, förklarar han.
Jarnvall ställer frågan varför vissa ska få gå omkring så att bara ögonen syns när andra inte får det.
Hård kritik mot parallellsamhällen
När det gäller kritik om att förslaget kan påverka vissa gruppers tillgång till kommunal service eller anställning är Jarnvall tydlig.
– Vi säger så här att det här är Sverige. Här har vi svenska lagar och regler och normer. Och dem anpassar vi oss till om vi ska bo och verka i Sverige, säger han och tillägger:
– Vi ska inte ha parallellsamhällen i Sverige, det är vi mycket tydliga med. Men den som däremot kommer utifrån, var det nu är ifrån, och vill ta till sig det svenska samhället, jobba och bygga på Sverige, välkommen säger vi.
För den som inte vill anpassa sig är budskapet tydligt:
– Vill du inte det, vill du bygga upp ditt eget samhälle, ha din egen verksamhet och inte följa de regler vi har, ja men bosätt dig någon annanstans, konstigare än så är det inte.
Osäkert om genomförande
Även om SD driver frågan hårt är det osäkert om förbudet kan genomföras. Jarnvall erkänner att svensk lagstiftning inte är där än, men hoppas på förändringar genom Tidösamarbetet där frågan nu diskuteras på riksnivå.
– Nu är det ju inte säkert att vi kan få igenom det här i kommunen därför att svensk lagstiftning är ju inte riktigt där, men frågan diskuteras ju i Tidösamarbetet. Och vi vill ha igenom det här, för vi tycker det är självklart att man ska kunna se varandra, säger han.
Partiet ser Danmark som förebild, där liknande förbud redan finns.
– Vi förutsätter att en sån här lag kommer, för det här är någonting som de allra flesta i Sverige skulle vilja ha, det kan jag säga, oavsett vilken konfession du har, hävdar Jarnvall.