– Vi tror att svenska skattebetalare kommer att stå som förlorare om inte regeringen hotar med veto, sade Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Charlie Weimers tidigare under onsdagen.

När EU-kommissionen på eftermiddagen presenterade sitt förslag på en långtidsbudget för åren 2028–2034 uppgick den till 2 000 miljarder euro, klart över den summa som det rapporterats om tidigare i veckan. Det motsvarar ungefär 1,27 procent av EU ländernas samlade bruttonationalinkomst, bni.

”Konstruktiv kraft”

Det är mer än den nuvarande sjuårsbudgeten, som motsvarar cirka 1,1 procent av bni, och långt över det regeringen vill se – högst 1,0 procent av bni.

”Sverige kommer att vara en konstruktiv kraft, men vi löser inte Europas problem genom större budget och höjda EU-avgifter, utan genom att använda befintliga resurser smartare och lägga pengarna där de behövs på riktigt”, skriver statsminister Ulf Kristersson (M), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och EU-minister Jessica Rosencrantz (M) i Dagens industri om kommissionens väntade förslag.

Nästan ensam

Men den svenska regeringen riskerar att stå nästan ensam om den sparsamma linjen bland EU-länderna, förutom Nederländerna. I förra förhandlingen om långtidsbudgeten 2020 hade den dåvarande S-ledda regeringen stöd också av Danmark och Finland.

För att budgeten ska antas måste samtliga 27 medlemsländer säga ja till den. Förhandlingarna inbördes mellan medlemsländerna och mellan dem och EU-parlamentet väntas bli de svåraste hittills.

Texten har uppdaterats.