Rapporten, som ofta fått ett högt betyg för sin tillförlitlighet av finansiella aktörer, levereras av två veteraner. Håkan Frisén har varit prognoschef på SEB i 20 år och Robert Bergqvist chefsekonom i 13 år. 

Det är ett optimistiskt budskap som författarna levererar. Kraftfulla stimulanser bäddar för en stark ekonomisk återhämtning, och tack vare de jämförelsevis mildare covid-restriktionerna blir också den svenska konjunkturen jämnare än omvärldens.

De kraftfulla stimulanserna skulle emellertid kunna leda till inflation och grumla den optimistiska ”outlooken”. En av de fyra temaartiklarna i konjunkturrapporten handlar därför om inflationen. Men varken Robert Bergqvist eller Håkan Frisén tror att de kraftfulla stimulanserna kommer att orsaka några hejdlösa prisuppgångar.

Det finns en enkel förklaring till att rapportens författare inte ser något inflationsspöke. 

– Inflationen kommer sällan via genvägar. Inflationen kommer från en upphettad arbetsmarknad som spiller över i löneökningar, säger Håkan Frisén. 

Inget inflationsspöke utan lönerna

Internationellt har vi nu haft en stabil låginflationsekonomi sedan mitten av 1980-talet och i Sverige sedan 25 år. Och om inte lönerna är med på tåget så blir det ingen varaktig inflation. Klassiska inflationskrafter måste till. Sverige har haft ganska låga löneökningar, 2,5–3 procent under tio år. Med de löneavtal som slöts i höstas lär det inte bli löneökningar på mer än 2,5 procent för 2021–2022. Per Jansson, vice riksbankschef, varnade nyligen för att låga löneökningar håller på att bli ett problem för samhällsekonomin. 

I Nordic Outlooks inflationsartikel diskuteras också effekten av den kraftfulla monetära expansionen i världen. Sedan finanskrisen 2008 har det skapats 18 000 miljarder dollar i nya pengar, en ökning med 450 procent (som mäts via bland annat centralbankernas balansräkningar). Samtidigt har den globala ekonomin vuxit med 45 procent (mäts via BNP). 

Tillsammans med den fallande räntan har detta bidragit till en kraftig prisinflation på tillgångar som fastigheter och aktier. Men det har knappast lett till en ökad efterfrågan eller konsumtion. Förmögenhetseffekten verkar ha en begränsad effekt på efterfrågan. Därmed ökar inte heller inflationen som mäts via index för konsumentpriserna (KPI). Nackdelen är att den kraftiga prisinflationen på tillgångar leder till ökade klyftor i samhället, anser Håkan Frisén.

Höjda råvarupriser, speciellt på olja, skulle kunna lyfta inflationen. Förändringarna i priser på valutor och råvaror ger dock bara en tillfällig effekt om inte inflationsförväntningarna ökar samtidigt. 

– På lång sikt finns det risker med dagens höga bostadspriser om räntorna av olika anledningar skulle stiga. Men vi har i denna kris inte sett några boprisfall vilket underlättar återhämtningen. Segdragna lågkonjunkturer brukar karaktäriseras av att värdet på bostäder blir lägre än hushållens lån. Det var det som drabbade många länder under finanskrisen kring 2008 och i Sverige i början på 1990-talet. Det ledde till att hushållen var tvungna att spara mer. Men så är det inte idag, säger Håkan Frisén. 

Förra årets prisökning på bostäder upprepas inte

– Förra årets paradox med en ekonomisk kris och stora prisuppgångar på drygt tio procent på bostadsmarknaden kommer inte att upprepa sig. Men vi tror inte heller på någon nergång, snarare att bostadspriserna kan fortsätta upp 3–5 procent i år. 

Enligt författarna finns det bland annat en allmän längtan tillbaka till normalitet vilket är ett skäl till optimism. Därtill får ekonomin och jobben fortsatt stöd av stimulanspolitiken. Tillverkningsindustrin har visat motståndskraft under den andra pandemivågen och även om delar av tjänstesektorn nu brottas med utmaningar är det lättare att starta om när restriktionerna väl lättar. 

Givet den ekonomiska återhämtningen och att räntorna förblir låga ser SEB:s ekonomer utrymme för en ensiffrig börsuppgång i Sverige. 

– Börsen kan gå upp cirka 6–8 procent på grund av att vinsterna återhämtar sig och räntorna förblir låga.

Borde inte tillväxten i ekonomin gå i samma takt som börsens utveckling?

– På lång sikt borde de utvecklas hyfsat lika men med fallande räntor ökar alla tillgångspriser snabbare, inklusive börsen. 

– Riksbanken väntas behålla räntan på noll och prognosen för 2022 är att den svenska BNP växer med 6–6,5 procent nominellt och 5 procent realt. 

Att pandemin håller nere ekonomin under en betydande del av 2021 gör att BNP 2022 kommer att växa snabbt i hela Europa. Sett över hela krisperioden ser dock Storbritannien ut att bli förloraren i denna klass, enligt rapporten. Det nya Brexit-avtalet är sämre än att vara medlem i EU och dessutom har det tätbefolkade Storbritannien drabbats hårdare av viruset. Handeln kommer generellt att fungera sämre än tidigare, transportsektorn drabbas av flaskhalsar, situationen är oklar för den finansiella sektorn, och en pånyttfödd skotsk nationalism är ett annat hot. 

Ett risktagande som inte är riktigt sunt

Slutligen några frågor till smålänningen Håkan Frisén, med rötter i Hultsfred, två mil från Vimmerby. 

Varifrån kommer alla gratispengar? 

– Från sedelpressarna. Jag vet inte om de är gratispengar egentligen. Men ett land med en egen valuta har alltid möjligheten att trycka egna pengar. För att detta ska fungera måste vi lita på pengarnas värde. Just nu behöver vi nog inte fundera på inflationen, men kanske om 10–15 år.

Känner du inte en viss oro över gratispengar? 

– Det är klart att man kan undra var det här ska sluta och det finns en jätteviktig internationell debatt kring krismedicinens lämplighet. Inflationen är onekligen en nyckelfråga och det är viktigt att det finns en samsyn om att inflationsmålen i stort ska respekteras. 

– Skulle vi till exempel få ett politiskt tryck i något land på att använda hög inflation för att minska den offentliga skuldbördan vore det allvarligt. Då och då drabbas ekonomisk-politiska ramverk som verkat stabila av kriser. Ett exempel är Bretton Woods-systemet som bidrog till den mycket goda ekonomiska utvecklingen efter andra världskriget men som kollapsade på 1970-talet. 

Hur känns det som smålänning att inte ens få ränta på pengarna du sparar?

– Smålänningar är flexibla, så det ordnar sig nog. Men generellt är det förstås så att många finansiella aktörer nu tvingas ta risker för att få avkastning. Så i vissa avseenden driver nog dagens miljö fram ett risktagande med pengar som inte är riktigt sunt. 

TEXT: Margaret von Platen