På 80-talet svämmade de svenska tidningställen över med vuxenserier publicerade av förläggaren Horst Schröder, som friades från ett åtal för olaga våldsskildring 1990. Men åren efter stryptes hans utgivning ändå efter bojkott och försämrad distribution. Nu har Schröders gärning och konflikter med stat, storförlag och rivaler dokumenterats i en bok.
På 80-talet började butikernas tidningshyllor fyllas av tjocka magasin med exotiska namn och uppseendeväckande omslag som ibland var groteska, ibland erotiska, och inte sällan både och.
Epix, Pox, Maxx, Elixir, Casablanca, Tung Metall, Brök med mera skilde sig en hel del i både form och innehåll, men hade som gemensam nämnare att de alla innehöll serier som riktade sig till vuxna, med tillhörande varningar.
Bakom utgivningen låg den tyska invandraren Horst Schröder, som finansierade sitt växande tidningsimperium med att ta lån på sin lägenhet.
Åtalades av Justitiekanslern
1989 åtalades tidningen Pox och den ansvarige utgivaren Schröder av Justitiekanslern för olaga våldskildring efter en anmälan från Folkaktionen mot pornografi.
Schröder frikändes följande år, men Kooperativa förbundet beslutade ändå för att bojkotta Schröders tidningar från sortimentet i deras butiker, och några år senare stängdes Schröders tidningar ute från hela tidskriftsdistributionen när distrubutören Presam - som förde alla tidningar utan att neka någon - lades ned och ersattes av Tidsam, som införde begränsningar.
Det blev nådastöten för Schröders vuxenserie-imperium, vars tidningsutgivning upphörde 1993 med det sista numret av Pox. Schröder har sedan dess fortsatt som albumförläggare av vuxenserier, men det starka intryck som vuxenserierna i tidningsstället gjorde på 80-talets svenska kultur är idag ett minne blott.
Konflikten mellan Epix och Galago
Nu har serieforskaren Robert Aman sammanställt ”Serier för vuxna”, den definitiva intervju-boken om Horst Schröders vuxenserieutgivning, med given tyngdpunkt på 80- och 90-talets tidningsproduktion.
Uttalar sig gör inte bara Horst Schröder och hans forna medarbetare på serieförlaget, utan en lång rad namn som på olika sätt haft med Schröder att göra, inte sällan i form av infekterade konflikter.
Den tyske invandraren Schröder var och är, enligt alla vittnesmål inklusive sitt eget, en egensinnig koleriker som gärna tog konflikt, bland annat med Socker Conny-skaparen Joakim Pirinen, som ger sin bild av saken i boken.
Detsamma gäller Pirinens förläggare Rolf Claesson, Schröders stora rival under 80-talet med vuxenserietidningen Galago och Tago förlag. Ingenting är varken glömt eller förlåtet när de åldrande förläggarna fortsätter ösa förolämpningar över varandra i boken.
Anmälde till JK – ångrar sig idag
Då boken är strukturerad så att de olika rösterna varvas med varandra följs Schröders version av händelser ofta av motpartens, som i regel motsäger Schröder. Ett intressant undantag är emellertid Bo Bertilsson från Folkaktionen mot Pornografi, som idag säger att han ångrar åtalet mot Schröder och Pox.
”Jag tyckte att det behövdes en bok som dokumenterade Epix-förlagets historia, och Robert Aman är dessutom landets förmodligen bästa skribent om tecknade serier” skriver bokens förläggare Fredrik Jonsson på Lystring förlag till Bulletin.
”Utan Horst Schröders insatser för att introducera svenskarna för serier för en vuxen publik hade vi knappast haft en så pass rik seriekultur som vi faktiskt har här i landet. Serierna han gav ut inspirerade en generation av tecknare som var födda på 60- och 70-talen, och dessa tecknare har i sin tur influerat kommande generationer” skriver Jonsson vidare.
