Sida-miljarder går till norsk NGO med påstådda Hamas-kopplingar

Den norska hjälporganisationen Norwegian Refugee Council (NRC) hade 2025 en årsbudget på 859,9 miljoner dollar – motsvarande omkring 8,2 miljarder svenska kronor. Med den storleken hör NRC till de större humanitära NGO:erna i världen och är en av de mest inflytelserika aktörerna inom flyktingbistånd.

Organisationen nådde 10,6 miljoner människor i 39 länder under året och räknas ofta bland de tio största internationella hjälporganisationerna sett till budget, personalstyrka och räckvidd.

Svenska Sida är en av de tyngsta givarna. Enligt Openaid.se har Sida under 2021–2026 betalat ut närmare 2,74 miljarder kronor till NRC, med årliga belopp på mellan 416 och 496 miljoner kronor under 2021–2025 och ytterligare utbetalningar under 2026, vilket gör Sverige till en tung finansiär. NRC:s egna siffror för 2025 visar att Sida stod för 6,6 procent av finansieringen.

Norge låg högst med 16,7 procent, EU:s ECHO på 13,1 procent, USA på 14 procent och Storbritannien på 5,4 procent. nrc.no

Under tidsperioden har 90,5 miljoner kronor i Sida-pengar gått till NRC:s verksamhet i Palestina.

NRC:s motstånd mot antiterrorgranskning

Bulletin har fått tillgång till en tidigare opublicerad rapport från den jerusalem-baserade granskningsorganisationen NGO Monitor. Rapporten ”Norwegian Refugee Council: Opposing Counterterrorism Vetting While Maintaining Ties to Hamas” lades ut på nätet natten till torsdagen och bygger på avklassificerade dokument på arabiska från Hamas inrikes- och säkerhetsministerium i Gaza från åren 2018–2022.

NRC har i över ett decennium aktivt lobbat mot att givarorganisationer ska kräva säkerhetsgranskning av lokala partners och förmånstagare för deras hjälpaktiviteter.

I sin egen verktygslåda (”toolkit”) från 2020 kallar NRC förmånstagargranskning för en ”röd linje” och organisationens generalsekreterare Jan Egeland har krävt ”undantag in blanco för humanitära insatser” från antiterrorlagar och sagt att terrorbeteckningar ska ”ignoreras när man hanterar förmånstagare direkt”.

I december 2025 vägrade NRC att anpassa sig till Israels nya krav på personalgranskning, vilket ledde till att arbetstillstånden drogs in för organisationens personal. Israels högsta domstol avslog NRC:s överklagande av beslutet.

Nära samarbete med Hamas

De avklassificerade Hamas-dokumenten visar enligt NGO Monitor ett mönster av nära koordinering med Hamas. Enligt rapporten ska NRC:s Gaza-kontor inhämtat listor över förmånstagare för hjälpinsatser direkt från det Hamas-kontrollerade Socialutvecklingsministeriet.

Bland dem som fick bistånd fanns personer kopplade till Hamas väpnade gren al-Qassam-brigaderna, Palestinska islamiska jihad och andra terrorgrupper.

Ett av de avklassificerade dokumenten från juni 2021 beskriver att NRC ”visar stor samarbetsvilja och flexibilitet med Hamas inrikes- och säkerhetsministerium i Gaza”. Ett dokument från 2022 beskriver NRC:s lokala administrativa chef i Gaza som någon som ”stödjer Hamas-rörelsen” och har graden naqib (kapten) inom Gazas regering

Egelands möte med höga Hamas-ledare

Den 31 oktober 2022 besökte en NRC-delegation ledd av NRC:s generalsekreterare Jan Egeland Gaza. NRC publicerade själva videor och material från resan där Egeland bland annat besöker en familj och dokumenterar hjälpinsatser.

Men enligt ett av de avklassificerade Hamas-dokumenten mötte delegationen samtidigt seniora Hamas-företrädare – en detalj som utelämnades helt i NRC:s offentliga redogörelse för delegationens möte – då Egeland besökte Socialutvecklingsministeriets huvudkontor och togs emot av Dr Ghazi Hamad, dåvarande minister och senare amerikanskt sanktionerad Hamas-politbyråmedlem.

Hamad har efter den 7 oktober 2023 öppet hyllat massakern och sagt att det kommer en andra, tredje och fjärde upprepning av pogromen, att Israel inte har en plats i ”vårt land” och att landet måste ”utplånas”.

Närvarande vid mötet var också Imad Khalaf, ministeriets PR-chef.

NRC bemöter inte det specifika mötet

NRC svarade den 16 december 2025 på tidigare anklagelser via sin webbplats. Organisationen skriver att man ”aldrig har styrts eller påverkats av Hamas eller någon annan väpnad grupp” och att ingen extern aktör har makt över styrning, program eller finanser.

Organisationen hävdar att man 2016 vägrade lämna ut känslig information när Hamas krävde det, vilket ledde till att Hamas stängde NRC:s kontor tills oberoendet återställdes. NRC betonar strikta sanktionskontroller, intern revision och årtionden av givargranskning.

I svaret nämns däremot inte det specifika mötet med Hamad och Khalaf.

Förmånstagare från Hamas-listor

NGO Monitors nya rapport hävdar att listor över förmånstagare för NRC:s hjälpinsatser levererades av Hamas-kontrollerade ministerier, och enligt Hamas-dokument från 2022 inhämtade NRC, tillsammans med andra organisationer, initial information om förmånstagare från det Hamas-styrda Socialutvecklingsministeriet.

Bland namnen över förmånstagare fanns personer som tidigare tillhörde Hamas väpnade gren al-Qassam-brigaderna, arbetat i Hamas tunnelsystem eller varit kopplade till andra terrorgrupper.

Sida: Hänvisar till NRC:s interngranskning

Bulletin har vänt sig till Sida med en del frågor, bland dessa om vilka konkreta stickprov myndigheten krävt av NRC de senaste fem åren gällande personal och förmånstagare i Gaza. Vi har även ställt frågor om huruvida Sida tagit del av de avklassificerade Hamas-dokumenten och vilka åtgärder som övervägs, samt hur man motiverar fortsatta utbetalningar trots de dokumenterade riskerna för att skattepengar når Hamas-kopplade aktörer.

Sida vill dock inte ge några konkreta svar, och dess pressavdelning skriver: ”Sida fick informationen tidigare i sommar från NRC. De har gjort en intern granskning och kommit fram till att det inte finns något grund för dessa anklagelser”.”

Sida svarar alltså inte direkt på frågorna om egna kontroller eller åtgärder, utan hänvisade till NRC:s egen undersökning som frikänner den egna organisationen från felaktigheter.

Sidas pressavdelning återkommer senare med ett mer mångordigt svar, även dessa utan konkretion, men med en hänvisning till ytterligare en, och senare utförd interngranskning, som utförts av NRC.

NRC: ”Måste träffa de facto-myndigheterna”

När Bulletin vänder sig till NRC om mötet den 31 oktober 2022 väljer organisationen att bekräfta att mötet ägde rum. Vi frågar även om hur organisationen kan garantera att lokal personal och distributionsnät är fria från Hamas-infiltration trots att NRC nekar till att följa Israels granskningskrav, liksom om listorna över förmånstagare.

”Att leda en frontlinjeorganisation för humanitärt bistånd innebär att Egeland måste träffa de facto-myndigheterna i varje konfliktområde där NRC verkar för att diskutera säkerhet för våra hjälparbetare, säker och ohindrad tillgång till alla behövande och respekt för humanitära principer. Sådant engagemang innebär självfallet inte något politiskt stöd eller någon anknytning “, skriver Tiril Skarstein, pressansvarig på NRC.

Varför nämndes inte mötet i den offentliga kommunikationen om resan i Gaza?

”NRC publicerar normalt inte samtliga av de många engagemangen med motparter under en generalsekreterares fältbesök.”

Enligt NRC fokuserade mötet med Dr Ghazi Hamad och Imad Khalaf på humanitära behov och säkerhet för hjälparbetare

Vad gäller de israeliska kraven beskrivs som de ”unikt extrema”, utan adekvat rättslig grund och potentiellt farliga för lokal palestinsk personal och förmånstagare.

NRC förnekar att listorna över förmånstagare skulle ha kommit från Hamas.

NGO Monitor och frågan om partiskhet

NGO Monitor beskrivs av sina kritiker genomgående som en part i målet och som ett verktyg för olika israeliska regeringar, som konsekvent kräver total transparens av de organisationer de granskar, utan att själva vara transparenta.

När Bulletin frågar om dessa anklagelser svarar Naftali Shavelson, internationell talesman för NGO Monitor:

”Våra privata finansieringskällor redovisas och vi tar inte emot finansiering från några regeringar. Eventuella påståenden om motsatsen är falska.”

Han understryker vidare att att frågan om transparens är särskilt akut när det handlar om just finansiering via regeringar, som är politiska makthavare, och i slutändan – de relevanta ländernas skattebetalare.

”All vår forskning inkluderar verifiering för att säkerställa att dokument och rapporter vi publicerar är autentiska. NGO Monitor är ett oberoende forskningsinstitut baserat på öppna källor, i rapporter som publiceras online och är tillgängliga för individer, stiftelser, journalister och regeringar”, avslutar han.

Frågan är dock hur hjälporganisationer ska kunna jobba i krisområden utan att ta hänsyn till vad NRC hänvisar till som de facto-makthavare?

Hur skulle NRC rimligen kunna arbeta i Gaza eller någon annanstans utan godkännande från territoriets faktiska makthavare, i detta fall Hamas?

”För icke-statliga organisationer och FN-organ kräver arbete i konfliktzoner en komplex analys och moraliska val. När icke-statliga organisationer som NRC verkar i områden som kontrolleras av avskyvärda terrorregimer, som Hamas, samarbetar de också med och stärker deras förtryckande styre. Att ignorera denna verklighet skadar de utsatta befolkningsgrupperna mycket mer än det hjälper dem”, svarar Naftali Shavelson.

Ministern: ”Vi har storstädat i biståndet”

När Bulletin vänder sig till biståndsminister Benjamin Dousa för en kommentar svarar han:

”Som svensk skattebetalare ska man känna sig trygg med att inte en enda skattekrona ska gå till verksamhet som stöttar terrorism eller islamism. Det är därför vi har storstädat i biståndet och skärpt kontrollen av Sida. Regeringen har gett Sida i instruktion att säkerställa att bistånd inte ges till aktörer som bedriver eller stödjer islamism, antisemitism eller terrorism. Sida ska dessutom tillämpa en försiktighetsprincip.”