Facebook noscript imageSju snabba frågor till Anna Collin, presschef på Ringhals
Ekonomi
Sju snabba frågor till Anna Collin, presschef på Ringhals
Anna Collin, presschef på Ringhals. Foto: Annika Örnborg.
Anna Collin, presschef på Ringhals. Foto: Annika Örnborg.

Ringhals 1 och dess kokvattenreaktor är ett stycke svensk industrihistoria som byggdes av Asea Atom mellan 1969 och 1975. Anläggningen var Asea Atoms första prototyp av ett stort kärnkraftverk och har genom åren moderniserats till så gott som en tredje generationens kokvattenreaktor. Den togs i drift 1976. 

Hur mycket koldioxid har Ringhals 1 besparat miljön under sin livstid?

– Under sin drifttid har Ringhals 1 besparat miljön 200 miljoner ton koldioxid, jämfört med om samma el producerats med kol, olja eller gas. 200 miljoner ton koldioxid motsvarar fyra gånger Sveriges årliga utsläpp i dag. 

Vilka avgöranden fattades av Vattenfall efter beslutet att stänga ner Ringhals 1?

– Vattenfalls styrelse tog 2015 beslut om förkortade drifttider för Ringhals 1 och 2. Tidigare planerades drift av anläggningarna i 50 år, till 2025 respektive 2026.  Beslutet innebar stängning 2019–2020, sex år tidigare än planerat. 

– Stängningsbeslutet var affärsmässigt då Vattenfall fann det ekonomiskt ohållbart att driva Ringhals 1 och Ringhals 2 vidare med förlust. Låga elpriser och en vid den tiden betungande effektskatt var den främsta orsaken, tillsammans med ett stort investeringsbehov, till exempel i en oberoende härdkylning (OBH).

– Det togs en rad beslut utifrån stängningsbeslutet 2015. Underhållet och investeringarna anpassades till att reaktorerna skulle stängas av 2019 respektive 2020. 

– I ägarnas beslutsunderlag ingick flerårsprognos som pekade på låga framtida elpriser, vilket visat sig stämma. De låga elpriserna i kombination med oförutsedda underhålls- och investeringskostnader skulle innebära otillräcklig lönsamhet hos Ringhals 1 och 2. 

Hade det gått att ändra beslutet om drifttillstånd?

– Ja, men då skulle beslutet om Long Time Operation (LTO), ett samlingsbegrepp för åtgärder, ha behövt tas långt i förväg. Det finns kärnkraftverk i USA som fått förlängd drifttid till 60 och 80 år. Allt handlar om att anläggningarna är säkra och lönsamma. 

– Ringhals kan få förlängt drifttillstånd för anläggningar som är i drift, något vi satsar på för Ringhals 3 och 4 som är byggda på 1980-talet. 

Det har talats om att Ringhals 1 är som en gammal kopieringsapparat, utsliten, omodern. 

– Den svenska kärnkraften är inte ”gammal och sliten”. Vi har investerat cirka 250 miljoner kronor varje år i varje anläggning, varje reaktor på Ringhals. Ringhals 1 är i gott skick, precis som ett kärnkraftverk ska vara. Men den kommer inte att tas i drift igen. Avvecklingsplaneringen är långt framskriden. 

Har Ringhals 1 investerat i en Oberoende Härdkylning (OBH)?

– Det stämmer att Ringhals 1, genom de moderniseringar som gjorts, har flera viktiga system dubblerade, väl separerade och oberoende. Men huruvida funktionaliteten uppfyller myndighetens krav på oberoende härdkylning är svårt att uttala sig om, eftersom ingen ansökan gjorts om fortsatt drift hos Strålskyddsmyndigheten (SSM). 

– Ringhals 1 saknar annan funktionalitet som SSM ställer krav på efter 2020, till exempel uppgraderingar av fysiskt skydd, det vill säga staket och övervakning med mera. En vidare drift skulle kräva väldigt stora insatser under kort tid, både personalmässigt och tekniskt, vilket inte är att betrakta som rimligt. Det hade inte blivit lönsamt om man räknar in produktionsbortfallet under avställningstiden för reaktorn. 

Finns det någon möjlighet att öppna Ringhals 1 igen?

– Nej, det finns ingen sådan möjlighet enligt kärntekniklagen. Kärnkraftverket är anmält som permanent avställt hos Strålskyddsmyndigheten.  Kärnkraft kräver långsiktiga spelregler och stängningsbeslut är inget man upphäver i en handvändning. 

Finns det andra skäl?

– Det hade inte varit ekonomiskt försvarbart att göra de investeringar som krävts eftersom Ringhals 1 var planerad att stänga 2026, intjäningstiden var för kort. Dessutom handlar kärnkraftsdrift inte bara om tekniska förutsättningar, vilket man kan få intryck av i debatten. Det handlar om människor och kompetens också. Våra kompetens- och bemanningsplaner har anpassats efter att vi ska ha två anläggningar i drift från 2021 och framåt. Kärnkraft kräver som sagt långsiktiga förutsättningar och beslut.   

TEXT: Margaret von Platen

Margaret von Platen