Det handlar om den åldersgrupp som brukar kallas ”Generation Z” och är mellan 20 och 29 år gamla. För den gruppen låg sjukfrånvaron förra året på 16 procent, vilket kan jämföras med en sjukfrånvaro på sex procent för arbetstagare mellan 30 och 65, en minskning från åtta procent sedan pandemin.

Samtidigt visar siffror från Folkhälsomyndigheten att många inom ”Generation Z” lider av psykisk ohälsa. En rapport från 2023 visade att omkring 18 procent av unga i åldrarna 16-29 år upplevde ”en allvarlig psykisk påfrestning”.

Feelgods chefspsykolog Charlotte Valleskog påpekar emellertid att de psykiska besvär som är vanligst hos åldersgruppen inte är arbetsrelaterade.

– Unga rapporterar i högre grad psykosociala besvär, som sömnbesvär och nedstämdhet. Men samtidigt sticker inte den arbetsrelaterade stressen ut i den här åldersgruppen, säger hon till DN.

Vallenskog pekar istället på att många i åldersgruppen saknar rutiner för att återhämta sig. En annan möjlig orsak är att gruppen i högre grad än äldre arbetstagare präglats av de striktare rutiner för sjukskrivningar som etablerades under pandemin.

– Många yngre började jobba under pandemin, när det fanns tydliga normer kring att stanna hemma vid minsta symtom. En tanke är att de äldre sedan gick tillbaka till tidigare mönster, medan de unga skolades in i pandemitolkningen kring sjukanmälningar, säger hon.

DN har även intervjuat Caroline Olsson, projektledare för en forskningsstudie vid Karolinska institutet där man intervjuat personer i åldersgruppen som varit korttidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa, samt chefer som ansvarat för minst en ung person som sjukskrivits.

– De unga nämner arbetsrelaterade orsaker till sjukskrivningen. Cheferna pekar i stället på individuella orsaker, som att sjukskrivningen berott på att någon varit extra känslig eller inte klarat av tempot på arbetsplatsen, säger hon till tidningen.