Om man ska döma av tidigare dramatiseringar av äkta konflikter mellan grupper så torde även Rawa Majid aka Kurdiska Räven inom det kriminella Foxtrot-nätverket spela en huvudroll, inte olik Michael Corleone i Gudfadern om en lika stilig och hårdför skådespelare som Al Pacino går att uppbringa idag.

Historien visar vägen. William Shakespeare byggde sin tragedi Romeo och Julia (1597) på de familjestrider som ska ha skett i medeltidens norra Italien mellan Montague och Capulet. Pjäsen börjar med en prolog om kommande strider som sedan direkt startar med ett gatuslagsmål.

Prolog: ”Två starka släkter fläckar med sin splittring, det ljuvliga Verona där vi spelar. En gammal fejd slår upp i ny förbittring som stadens endräkt åter sönderdelar” (Göran O Erikssons översättning).

Shakespeares källor går dels tillbaka till rent fiktiva som Ovidius Metamorfoser, dels till aktuella konflikter inom Lombardiet som Dante Alighieri skildrade i sin Den Gudomliga komedin, den sjätte sången i Skärselden 200 år före Shakespeare.

Musikalen och filmen West Side Story på 1950-talet med nydanande musik av Leonard Bernstein skildrade liknande gängkonflikter som stod att läsa om i dagspressen, vilket är varifrån innehållet hämtades. I musikalen, som utspelar sig i New York Citys fattiga arbetarkvarter på Upper West Side, slåss latinos från Puerto Rico i gänget Sharks med irländare och andra vita nyanlända amerikaner i gänget Jets. Gängen delar liknande hårda villkor men hålls isär av ras och gruppidentiteter.

Ett drygt årtionde senare tar regissören Francis Coppola upp tråden med Gudfadern filmerna som också bygger på reella konflikter mellan kriminella och lagliga italienare å ena sidan, å andra sidan de vitas etablissemang inom polis och politik. Men italienarna slåss mest inbördes om narkotikamarknader.

Därmed är vi över till dagens sprängningar, (fel)skjutningar i och utanför Sverige, misshandel, drogsmuggling och kidnappningar. Parallellt med våldet har musiker som rapparna Einar, 5iftyy, Moewgli, Yasin med flera tagit ställning inom konflikten runt Foxtrot och öppet visat upp en kriminell livsstil.

Skulle Foxtrotnätverket filmatiseras kommer Rawa Majids tidigare högra hand, Ismail ”Jordgubben” Abdo (vars mor mördades) finnas med, liksom Stockholmsnätverken i Bro, Dalen, Vårby, Jordbro och ned till Istanbul och Teheran och nu även i Danmark, men där kanske de unga männen agerar ensamma.

SVT:s duktige kriminalreporter Diamant Salihu gav ut boken När ingen lyssnar förra året. Bli inte förvånade om någon rapp regissör läser den och gör en adaption för film eller serie. Musiken är redan given – gangstarap – men frågan är hur romantiserande och ursäktande en sådan film kan bli.

Tyvärr har många av medelklassens unga, med eller utan svensk bakgrund, sett upp till den kriminella livsstilen som hörs i nyhetsflödet, precis som man gjorde med de heta dansarna i West Side story och med Gudfaderns hårda sicilianska mafiosos. De har glatt dansat och lyssnat på gangsta utan att inse vad det handlar om och de har beställt linor via sms utan att tänka efter.

Om en film om Foxtrot och dess kriminella rivaler ska skaka om dem, och deras aningslösa föräldrar, måste även de dö, som 12-åriga Adriana gjorde vid MacDonalds i Norsborg 2020, liksom Fredrik Andersson på gym i Vasastan i Stockholm och 24-åriga Soha Saad i sin bostad norr i Uppsala.

I så fall välkomnar jag filmen. Men var så säker – före 2030 är den färdig, kanske av Ruben Östlund eller Fares Fares.