Regeringen föreslår att utvidga näringsförbudet för att stoppa gängkriminella och narkotikahandlare från att driva företag. Förbudstiden förlängs från 10 till 15 år och ska gälla brott i ”organiserad” form. Förslaget möter både stöd och kritik, rapporterar Di.
Dagens lagstiftning kräver att personer redan begått brott i bolagsform för att näringsförbud ska kunna utdömas. Typiska exempel är skattebrott, bokföringsbrott och trolöshet mot huvudman. Med det nya förslaget vill regeringen bredda möjligheten att stänga ute även andra typer av kriminella från näringslivet.
”De kriminella nätverken missbrukar i dag i stor utsträckning legala bolagsstrukturer som verktyg i vinstdrivande brottslighet”, skriver regeringens utredare enligt Di.
Splittrade reaktioner på förslaget
Stockholms Handelskammare välkomnar förslaget. Fredrik Erfelt, rättspolitisk chef, menar att lagen behöver skärpas för att skydda det seriösa näringslivet.
– Lagen behöver skärpas för att skydda det seriösa näringslivet. Om en person befinner sig i den organiserade brottsligheten kan du mer eller mindre ta för givet att personen också på något sätt är involverad i företagsverksamhet, säger han till Di.
Svenskt Näringsliv ställer sig däremot tveksamma och varnar för att förslaget kan försvåra för ex-kriminella att starta om som företagare.
”Med beaktande av den inskränkning av näringsfriheten som förslaget skulle innebära är det angeläget med en ordentlig analys av förslagets konsekvenser vad gäller den enskildes möjligheter att försörja sig på ett hederligt sätt efter ett avtjänat fängelsestraff”, skriver organisationens jurister i sitt remissvar enligt Di.
Om riksdagen godkänner förslaget träder det utvidgade näringsförbudet i kraft den 1 augusti i år. Idag är 949 svenskar belagda med näringsförbud enligt Bolagsverket, men den siffran väntas öka markant om förslaget går igenom.
