Svenska skattebetalare finansierar industripolitik för minst 50 miljarder kronor årligen, enligt Skattebetalarna. Med Northvolts omdebatterade satsning som exempel kräver intresseorganisationen nu ökad transparens genom obligatoriska ”bidragsprospekt” för alla företag som söker offentliga medel.
Northvolts satsning är bara ett exempel i det som enligt Skattebetalarna är en problematisk trend. I en debattartikel i Dagens Industri skriver Skattebetalarnas vd Christian Ekström och chefsekonom Erik Bengtzboe att den svenska industripolitiken kostar skattebetalarna minst 50 miljarder kronor varje år utan att skapa betydande värde, enligt deras bedömning.
”Stöden till företag har ökat dramatiskt under de senaste decennierna och är något som helt borde upphöra,” skriver de i Di.
Alternativ till företagsstöd
Skattebetalarna anser, enligt debattartikeln, att en blomstrande svensk industri skulle gynnas mer av sänkta skatter på företagande, minskad regelbörda och mindre politisk inblandning, snarare än riktade stöd och investeringar till enskilda företag.
Om statliga företagsinvesteringar ändå ska genomföras, framhåller debattörerna vikten av ett system som säkerställer transparens och ansvarsutkrävande.
Förslag om obligatorisk redovisning
Som lösning föreslår Skattebetalarna ett bindande ”bidragsprospekt” – som enligt dem bör införas både i Sverige och som EU-krav.
”I decennier har privata investerare skyddats av hårda regler på börsen. Företag som söker kapital måste publicera ett offentligt prospekt med detaljerad information om risker, ledning, ägare och strategi. Syftet är att skapa förtroende. Varför ska inte samma krav gälla när det är skattebetalarnas pengar som står på spel?” frågar Ekström och Bengtzboe i debattartikeln.
Enligt förslaget som presenteras i Di skulle prospektet behöva innehålla fem huvudpunkter: ägarstruktur, ledning, jävsanalys, samhällsekonomisk konsekvensanalys samt ekonomisk plan med uppföljning.
”All dokumentation publiceras i ett offentligt, sökbart register. Ansvariga tjänstemän och politiker namnges och prövas för jäv. Kommunikation och väsentliga förändringar rapporteras löpande – precis som noterade bolag rapporterar till marknaden,” skriver de i debattartikeln.
Debattörerna påpekar att regelverket redan finns i EU:s prospektförordning och att det inte skulle vara betungande eftersom många noterade bolag redan rapporterar enligt liknande standarder.
”Skattebetalarna förtjänar mer än vackra ord. De förtjänar skydd. Och det börjar med ett bidragsprospekt – i Sverige och i hela EU,” avslutar Ekström och Bengtzboe sin debattartikel.
