Rejäla skattesänkningar för att få fart på investeringar och tillväxt har varit ett krav från högerflanken i de egna leden. – Vi stöttar brittisk ekonomi med 110 tillväxtåtgärder, säger den konservative brittiska finansministern Jeremy Hunt.
Det har redan före Jeremy Hunts presentationen av mini-budgeten i parlamentet stått klart att det konservativa regeringspartiet skulle satsa på skattesänkningar. Dels har det läckt ut att ett tillfälligt skatteavdrag för bolag som investerar i Storbritannien ska permanentas.
Det har även rapporterats i media om planer på att sänka inkomstskatten.
– Arbetet med att fixa vår ekonomi är inte klart. Vi väljer nu att belöna arbete, stötta brittiska företag och sänka skatter, säger Jeremy Hunt, finansminister i Storbritannien, med den formella titeln ”Chancellor”.
– Vi ska öka företagsinvesteringar, få fler i arbete, minska inflationen och öka BNP nästa år, tillägger han.
Förutom skattesänkningar blir det höjda minimilöner, reformer för att förenkla byråkrati kring tillståndsgivning och välfärdsreformer för att få ned antalet sjukskrivna.
Många har inför mini-budgeten dock frågat sig hur långt Hunt och premiärminister Rishi Sunak kan gå, med tanke på dramatiken i fjol när motsvarande mini-budget – fylld av lånefinansierade stimulanser mitt i den värsta inflationschocken i mannaminne – sågades av både experter och marknaden och till slut tvingade den då nytillträdda premiärministern Liz Truss och hennes finansminister Kwasi Kwarteng att avgå.
Truss och Kwarteng föreslog också att avskaffa förbudet på frackning av olja för att öka produktionen och öka Storbritanniens energioberoende. Jeremy Hunt har profilerat sig som klimatpolitiker och tidigare öppet krigat mot frackning.
fakta
Högsta skattetrycket på 70 år
Skattetrycket i Storbritannien är inför den mini-budget som nu presenterats av den konservativa regeringen det högsta på 70 år. Och landet brottas samtidigt – liksom stora delar av västvärlden – med att få ned ett ovanligt högt och ihållande tryck uppåt på inflationen.
Inflationsutsikterna är fortsatt utmanande, trots att centralbanken Bank of England höjt räntan till 5,25 procent. Räntehöjningarna och inflationen – som gröper ur köpkraften för företag och hushåll i landet – har lagt en våt filt över brittisk tillväxt. Ekonomin stagnerade helt i tredje kvartalet i år.
Inflationen i oktober uppmättes till 4,6 procent. Det är den lägsta nivån på två år och betydligt lägre än för ett år sedan, då den låg på 11,1 procent. Men det är långt kvar ned till inflationsmålet på 2 procent.
