EU:s stats- och regeringschefer kommer att diskutera kommissionens föreslagna verktygslåda under sitt kommande toppmöte den 21–22 oktober. De föreslagna åtgärderna ämnar hantera den pågående ökningen av energipriserna utan att sätta käppar i hjulen för EU:s inre marknad.

”Vi behöver en europeisk verktygslåda för att samordna nationella åtgärder så att vi omedelbart kan reagera vid dramatiska prishöjningar,” skrev fem EU-länder i ett gemensamt uttalande tidigare i veckan. Det rör sig om Frankrike, Spanien, Tjeckien, Rumänien och Grekland.

Priset på el i sydligaste Sverige, SE4, den region som är mest beroende av prisutvecklingen på kontinenten, har stigit med 389 procent sedan årsskiftet, enligt Nord Pools marknadsdata. I nordligaste Sverige, SE1, har priset stigit med 98 procent. Det medför förstås en ökande börda för både hushåll och företag.

”Mycket pekar på att det fjärde kvartalet 2021 kommer att bli det dyraste någonsin. Det kan i vinter bli priser på över 100 öre/kWh i södra Sverige, men även i resten av landet kommer priserna att vara högre än på länge,” skriver Jonas Stenbeck, privatkundschef vid Vattenfall Försäljning på företagets hemsida.

Den främsta anledningen till de höga bränslepriserna på olja, kol, gas och utsläppsrätter är låga lagernivåer och hög efterfrågan nu när ekonomin återhämtar sig efter pandemin, enligt Vattenfall.

Uppskjutna betalningar, sänkt energiskatt bland åtgärderna

Fyra EU-länder – Frankrike, Spanien, Italien och Grekland – har redan aviserat att de kommer att hjälpa hushåll med låga inkomster att betala sina energiräkningar. Uppskjutna betalningar av elräkningar för låginkomsttagare är en av de åtgärder som finns med i utkastet till kommissionens verktygslåda, rapporterar Euractiv.

Eftersom skatter och avgifter i genomsnitt utgör 41 procent av hushållens elräkningar och 30–34 procent av industrins, föreslår kommissionen också att dessa avgifter vid behov tillfälligt upphävs. Spanien har redan meddelat att de temporärt kommer att sänka olika energiskatter.

De mest drabbade företagen, de små företagen, kan få hjälp genom statliga stöd eller långsiktiga elinköpsavtal. Sådana åtgärder kommer att accepteras av kommissionen så länge de inte snedvrider konkurrensen och fragmenterar EU:s inre energimarknad, enligt utkastet.

De stigande energipriserna har pressat upp priset på koldioxidutsläppsrätter på EU:s koldioxidmarknad, kort kallad ETS. Eftersom den större delen av intäkterna från ETS flödar tillbaka till de nationella statskassorna bör de användas för direkta stöd till hushåll och små och medelstora företag, enligt kommissionens utkast. En översyn av ETS-systemet för att hantera den nuvarande krisen är inte på tapeten.

Kommissionen föreslår däremot en översyn av reglerna för EU:s el- och gasmarknad.