Facebook noscript imageSkogkär: Annie Lööf (C) är pyromanen som klätt ut sig till brandman
Mats Skogkär
Ledare
Skogkär: Annie Lööf (C) är pyromanen som klätt ut sig till brandman
Annie Lööf (C) räknar med att hennes parti även den kommande mandatperioden “ska sitta på de avgörande mandaten”. Foto: Pontus Lundahl/TT
Annie Lööf (C) räknar med att hennes parti även den kommande mandatperioden “ska sitta på de avgörande mandaten”. Foto: Pontus Lundahl/TT

Annie Lööf (C) ska se till att skattetrycket sänks nästa mandatperiod. Och hon tänker uppenbarligen göra det tillsammans med riksdagens tre vänsterpartier, antingen de vill eller ej. Ett recept för ytterligare fyra år av rödgrön röra.

Det talas om kaos. Det talas om cirkus. Det talas om rödgrön röra. Men de senaste dagarnas politiska kalabalik är bara en försmak av vad som väntar om Magdalena Andersson (S) och Socialdemokraterna lyckas klamra sig fast vid regeringsmakten ännu en mandatperiod.

För då kommer hon att i ytterligare fyra år vara beroende av Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i oskön förening. Det vill säga tre partier som i den ekonomiska politiken är varandras raka motsatser.

Det lär bli spännande – om än inte i någon positiv bemärkelse av ordet.

I en intervju med Dagens industri lanserar Centerledaren Annie Lööf sig som garanten för sänkt skattetryck.

“De som vill ha stöd från Centerpartiet under nästa mandatperiod ska veta att vi går till val på sänkt skattetryck”, säger Lööf.

Skatterna på arbete ska sänkas, på sparande, på företagande.

“Vi måste fortsätta att sänka det svenska skattetrycket som är ett av de högsta i världen”, säger Lööf.

Centerledaren räknar med att hennes parti även den kommande mandatperioden “ska sitta på de avgörande mandaten”. Den fråga som då inställer sig är varför någon ska tro att Centerpartiet kan sänka skattetrycket nästa mandatperiod när partiet uppenbarligen inte lyckats med bedriften den här mandatperioden, trots att C tre gånger röstat fram socialdemokratiska statsministrar.

Istället för att bedriva högerpolitik som del i en högerkoalition ledd av Ulf Kristersson (M) tror sig Centern kunna tvinga en vänsterregering ledd av Magdalena Andersson och beroende av Märta Stenevi (MP), Per Bolund (MP) och Nooshi Dadgostar (V) att driva högerpolitik. Istället för att gå till val med andra partier som vill sänka skatterna går Centern till val med partier som vill höja skatterna. För alla vet att Centern numera är en del av det rödgröna blocket, även om Lööf och andra i partiet ständigt förnekar det.

Centern är svansen som kräver att få vifta på hunden. Centern är partiet som skapar kaos medan andra bara pratar om det. Centern är pyromanen som spelar brandman.

“Centerpartiets roll i Svensk politik”, förklarade partiets ekonomiskpolitske talesperson Martin Ådahl i onsdagens budgetdebatt i riksdagen, är “att vara den liberala mittkraften som samlar partierna i mitten, som vi gör i dag med det här pensionsförslaget.”

Och partierna i mitten är enligt Ådahl således C, S, MP och V. Så långt har Centern avlägsnat sig från de politiska realiteterna. Det är ett parti som inte längre går att ta på allvar.

Läs även: Gudmundson: Världsherravälde nästa för Annie Lööf

Väljarna har börjat genomskåda Lööfs och Ådahls krumbuktande. I riksdagsvalet 2018 fick C 8,7 procent. I SCB:s partisympatiundersökning i maj 6,7 procent.

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennberg beskrev Centerns utveckling under Lööf på följande sätt: “När Annie Lööf tillträdde satte hon målet att C skulle vara Sveriges största borgerliga parti 2022. Istället blev det Sveriges minsta socialdemokratiska parti.”

Fyndigt. Och på ett sätt stämmer det. Av Centerns kvarvarande väljare är det dubbelt fler som anser att S är det näst bästa partiet än som anser att Moderaterna är det. Och av de väljare som C tappat sedan valet 2018 har merparten gått till S.

Men Centern är inte en lightversion av Socialdemokraterna. Centern är på centrala områden ett ytterlighetsparti som framställer sig som ett mittenparti. Centern är ett ytterlighetsparti i migrationspolitiken och här ligger C onekligen nära såväl Vänsterpartiet som Miljöpartiet, däremot inte särskilt nära Socialdemokraterna av 2022 års snitt.

Det finns gemensamma intressen hos de fyra rödgröna partierna i energipolitiken, exempelvi när det gäller det oresonliga motståndet mot kärnkraft och tron på att vindkraft är lösningen.

Men när det gäller den ekonomiska politiken är dessa partiers program oförenliga, vilket intervjun i Dagens industri illustrerar på ett klargörande sätt. Också på detta område utgör Centern ett ytterkantsparti.

Den fråga Ulf Kristersson (M) och övriga företrädare för det blågula blocket gång på gång bör ställa till Magdalena Andersson har ackompanjerat åtskilliga svenska valrörelser:

Vad ska du göra och vem ska du göra det med?

Medan Kristersson kan gå till val med ett allt mer samspelt regeringsunderlag ska Magdalena Andersson försöka valla katter, alla tre med vittring på helt olika byten.

Läs även: Skogkär: Annie Lööf (C) vill inte lämna sandlådan

Mats Skogkär

Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Reporter på TT Nyhetsbyrån i 15 år. Ledarskribent på Sydsvenskan i 15 år.

mats@bulletin.nu