Anfall är bästa försvar, resonerade Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson och gick till hårt angrepp mot TV4 och Kalla fakta efter det andra avsnittet om SD:s så kallade trollfabrik.

“Det pågår just nu, veckorna före det här viktiga EU-valet, en gigantisk inhemsk påverkansoperation från det vänsterliberala etablissemanget. Syftet är både att mobilisera vänsterliberala väljare och att demoralisera Sverigedemokraternas väljare”, inledde Åkesson ett snabbt hopkommet tal till nationen.

Om med påverkansoperation blott och bart avses en kampanj avsedd att påverka människor har Åkesson inte fel. Här växeldrar de etablerade medierna med TV4 i spetsen och de rödgröna partierna, förenade i gemensam avsky mot SD

Men det är statsminister Ulf Kristersson (M) och ledarna för de övriga regeringspartierna som är de egentliga målen för angreppen. SD är bara medlet. Hela poängen med denna övning är att driva in en kil mellan partierna i Tidösamarbetet i förhoppningen om att det till sist ska spricka och regeringskrisen bli ett faktum.

“Hur ska [Kristersson] säkerställa att det val, som vi har om mindre än en månad, inte utsätts för påverkansoperationer?”, frågar Magdalena Andersson (S) retoriskt.

Centerordföranden Muharrem Demirok vill inte vara sämre än sin statsministerkandidat, tvärtom försöker han gläfsa högst av alla.

“Ulf Kristersson måste kliva fram nu. Han är statsminister, han bär ett ansvar. Inte bara för sitt regeringsalternativ utanför hela Sveriges säkerhet och vår samanhållning. Nu måste frågan ställas – när är det nog för Ulf Kristersson?”, undrar Demirok.

Läs även: Korn: Kalla faktas sensationella avslöjanden

På onsdagen kom ännu en tonartshöjning från Centerledaren. Nu vill Demirok skicka såväl Säpo som Myndigheten för psykologiskt försvar, MSB och Polisen på Sverigedemokraterna. Enligt Demirok måste det utredas om SD deltog i den så kallade LVU-kampanjen, en påverkanskampanj mot Sverige där socialtjänsten anklagades för att kidnappa muslimska barn.

Demirok vill också att cheferna för de ovan nämnda myndigheterna ska kallas till riksdagens justitieutskott.

“De [myndigheterna] måste redogöra för riksdagens ledamöter vad man i nuläget vet om SD:s inblandning”, säger Demirok till nyhetsbyrån TT.

Belägg för att SD skulle vara inblandat i LVU-kampanjen finns inte. Det är en snilleblixt Demirok fått efter att ha tittat på Kalla fakta. Där spånar de i smyg inspelade unga killarna på SD:s kommunikationsavdelning vid ett tillfälle om att sätta upp hemsidor på arabiska där man varnar för att Socialdemokraterna vill att deras barn ska bli homosexuella eller byta kön.

“Skaffa olika hemsidor som splittrar på olika sätt”, inskjuter en, varpå hans kollega berättar att han redan registrerat domännamnen wakeuparabs.se och wakeuparabsinsweden.se, vilket utlöser allmän munterhet.

I vilken utsträckning detta som Åkesson kallar “korridorjargong och fikarumssnack” är menat som skämt och hur mycket av det som är allvar eller skulle kunna bli allvar, är omöjligt att veta. Men även om substans saknas är det tillräckligt för Demiroks syften.

Socialdemokraterna, fast beslutna att inte låta Centern ta över inititativet, gick senare under dagen ut och krävde genom Peter Hultqvist att Kristersson måste ”säkerställa att ingen känslig information överförs från SD-tjänstemän i Regeringskansliet rakt in i SD:s trollfabrik.”

Det har sagts mer än en gång de senaste veckorna att Sverigedemokraterna inte är ett parti som andra. Men SD har heller inte för avsikt – i alla fall inte under nuvarande ledning – att bli ett parti som andra.

Att Sverigedemokraterna kommer att förlora opinionsmässigt på grund av den pågående stormen är heller inte troligt. Människor röstar på SD för att de gillar partiets politik – eller kanske i ännu större utsträckning för att ogillar de andra partiernas politik och inte minst att tvingas leva med följderna av den. Därför är SD:s väljare också beredda att överse med mycket, för att inte säga det mesta.

Att SD använder sig av anonyma konton för att angripa politiska motståndare – men även för att kritisera och driva med sina kollegor i Tidösamarbetet – lär inte avskräcka partiets sympatisörer. Särskilt som få på allvar tror att detta sätt att jobba är något unikt för Sverigedemokraterna.

Problemet för regeringen är att den nu än en gång tvingas använda värdefull tid och kraft för att bemöta oppositionens alla påhitt. Kristersson borde kanske lära av Åkesson och vägra delta i mediernas och de rödgrönas taskspel.

Läs även: Skogkär: Måndag hela veckan med Sverigedemokraterna