På onsdagen publicerade stiftelsen Expo sin årliga rapport om den så kallade rasideologiska miljön i Sverige. Som alltid i Expos värld är hotet från rasismen och högerextremismen överhängande.

Det mesta låter som ett eko från förra årsrapporten. En redan extrem rörelse har nu radikaliserats ytterligare, om man ska tro Expos vd Daniel Poohl. Hatet har blivit vardag, nu väntar våldet, iscensatt av en ny generation unga pojkar som rekryterats via sociala medier.

Enligt Poohl beror detta – paradoxalt nog – på att ytterhögerns idéer de gångna åren blivit allmängods. Extremisternas världsbild har normaliserats. Men det får inte aktivisterna att känna sig nöjda. Tvärtom känner de en tomhet. Vad ska de nu ägna sig åt? Och detta, återigen enligt Poohl, gör dem farligare, driver dem att bli än mer extrema och framförallt mer våldsbenägna.

I förra årets rapport noterade Expo att antalet aktiviteter i “den rasideologiska miljön” minskat med nästan en tredjedel till den lägsta nivån sedan 2008, då stiftelsen publicerade sin första årsrapport. Enligt den nya rapporten ökade antalet aktiviteter det gångna året. Expo säger sig ha dokumenterat 1 245 aktiviteter under 2024, en ökning med 73 aktiviteter från föregående år. Poohl ser detta som ett trendbrott: “den rasideologiska miljön är på återväxt”.

Av denna ökning med 73 aktiviteter utgjordes två tredjedelar av det Expo kallar propagandaspridning, det vill säga att gå runt och stoppa flygblad i folks brevlådor eller sätta upp klistermärken på stan. Det hinner en handfull aktivister lätt med på en vecka. Ett rätt klent underlag att bygga föreställningen om trendbrott på.

Nordiska motståndsrörelsen, NMR, av Expo utnämnd till “Sveriges och Nordens ledande nazistiska gruppering”, för en tynande tillvaro. Antalet aktiviteter har dalat stadigt, från en topp 2017– 2018 på över 3 500 till färre än 800 förra året. Allt enligt Expo.

I riksdagsvalet 2022 fick NMR endast 847 röster. Nazismen utgör inte någon större lockelse i Sverige. De svenska nazisterna är få och splittrade. Därmed inte sagt att de enskilda individer som rör sig i dessa kretsar är ofarliga. De gångna decennierna har Sverige sett flera exempel på högerextremt våld, också dödligt sådant.

Läs även: Skogkär: Utan nazisthot stannar Expo

Expo utger sig för att vara en religiöst och partipolitiskt obunden organisation “utan hemvist på någon höger–vänsterskala”. Vilket så klart är nonsens. Expochefen Daniel Poohl proklamerar att “det finns ingen annan som varje dag bevakar och analyserar de grupper som sprider hat och misstro”. Men inte alla grupper. Den enda rasism och extremism Expo intresserar sig för är den organisationen kan hitta till höger. Expo bildades med inspiration av den brittiska tidskriften Searchlight. Och när sökarljuset ständigt är riktat åt ett och samma håll, hamnar allt annat i skuggan.

Att Sverige det senaste året sett en våldsam ökning av antisemitism på politikens vänsterflank och bland invandrargrupper från främst Mellanöstern är inget som Expo intresserar sig för. I årsrapporten beskrivs “en explosionsartad ökning av antisemitiska konspirationsteorier och hat”. Men denna ökning kopplas enbart till det Expo kallar högerextremism och “den rasideologiska miljön”. Men det är inte nazister som är på väg att göra judiskt liv omöjligt i Sverige. Det är muslimska extremister och deras medlöpare i det socialistiska lägret.

Enögdheten är kanske inte så förvånande med tanke på att Expo grundades av vänsterextremister. Den mest kände av dem var journalisten och sedermera succéförfattaren Stieg Larsson, under många år aktiv i Kommunistiska Arbetarförbundet, numera Socialistiska partiet.

Trots ursprunget i och kopplingarna till extremvänstern har Expo från första början kunnat skaffa sig bred politisk uppbackning. Expo har varit omhuldat av det svenska etablissemanget. Om detta vittnar bland annat vilka som suttit i styrelsen. Den nuvarande ordföranden i Expos styrelse heter Anne Ramberg, som också är ordförande för Uppsala universitets styrelse och tidigare var generalsekreterare i Advokatsamfundet. Här återfinns även Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi samt ledamot i Svenska Akademien och Kungliga vetenskapsakademien. Åren 2018–2023 var Sveriges Radios tidigare chef Kerstin Brunnberg styrelseordförande. Bland tidigare styrelseledamöter märks även en viss före detta partiledare, Mona Sahlin (S).

Expo har genom åren haft en nyckelroll i de politiska, mediala och kulturella eliternas kamp för att upprätthålla åsiktskorridoren kring invandring och hela det mångkulturella samhällsexperimentet. Expo har varit den skampåle där personer med tvivelaktiga åsikter eller åtminstone tvivelaktigt umgänge naglats fast, som en varning för andra.

Den politik som på så sätt fredades från kritik och ifrågasättanden har på en rad områden lett till katastrofala följder för det svenska samhället. Men det har av dessa eliter setts som ett pris värt att betala, får man förmoda. Särskilt som det är andra som blivit sittande med notan, andra som fått ta konsekvenserna.

Läs även: Skogkär: Det är inte ockupationen de hatar – det är Israel