Om det inte varit för Sverigedemokraterna hade Socialdemokraterna drivit en helt annan invandringspolitik, medger partiets företrädare numera. Men politiker för vilka det är viktigare att gå emot ett annat parti än att göra vad de själva anser är bäst för landet har inte vid makten att göra.
Att tonåringar från Sverige anlitas för att utföra beställningsmord och andra grova brott i Danmark har fått diskussionen om det svenska gängvåldets orsaker och om hur gängen bäst kan bekämpas att flamma upp på nytt. En rad skjutningar på svensk mark den senaste tiden – tre stycken i Stockholm bara under onsdagskvällen – har också gjort sitt till.
På Expressens debattsida skriver Teresa Carvalho, Socialdemokraternas arbetsmarknads- och integrationspolitiska talesperson, att invandringen – både till sin storlek och beskaffenhet – bidragit till ett utanförskap där gängkriminaliteten vuxit fram.
“Om detta måste vi tala klarspråk”, slår Carvalho fast.
Så låter det nu. Annars var inställningen länge den motsatta: att till varje pris undvika att tala klarspråk och att frenetiskt brunmåla alla som vågade försöka. En hållning som till för inte så många år sedan delades av sju av riksdagens åtta partier.
När Sverigedemokraterna 2017 krävde att Brottsförebyggande rådet skulle ges i uppdrag att utreda sambandet mellan kriminalitet och förövarnas ursprung lät det så här från Carvalhos partikamrat Morgan Johansson, då justitieminister:
“Så gör politiker av deras kaliber alltid. De vill använda det här för att peka ut vissa grupper. Utlänningar helt enkelt, folk som inte födda i Sverige. Det är en del av deras retorik.”
Men nu är det enligt Carvalho dags att “lägga undan all politisk prestige” och att tala även om det som “är laddat”. När far super – det vill säga när Socialdemokraterna bestämt sig för att invandring kan kopplas till kriminalitet – då är det rätt.
Det sägs även att man ska välkomna proselyter, de som till sist ser ljuset, inte kritisera dessa nyblivna anhängare för att så länge ha blundat för verkligheten, inte ifrågasätta deras motiv. Men i det här fallet bär det onekligen emot.
Det som tidigare förnekades av S beskrivs nu som självklarheter. Det som tidigare var rasism och fascism är nu sunt förnuft.
Läs även: Skogkär: Socialdemokraterna sätter sitt hopp till den stora lögnen
Att fastslå den exakta tidpunkten när Socialdemokraterna kom fram till att det finns ett samband mellan invandring och kriminalitet – och att det är både tillåtet och nödvändigt att tala om det – är förmodligen omöjligt. Partiets företrädare har under några års tid ryckvis slingrat i den riktningen.
Ett möjligen avgörande kliv togs i alla fall när en arbetsgrupp i partiet, ledd av just Carvalho, i november förra året presenterade en rapport med titeln De kriminella gängen ska knäckas och nyrekryteringen ska stoppas.
I rapporten konstateras att gängen framförallt består av andra generationens invandrare från utsatta områden. “Att politiken inte har klarat av att vända utvecklingen på så lång tid visar på allvarliga systemfel”, heter det vidare.
Jo tack. Den slutsatsen har nog de flesta redan dragit.
Så vad var orsaken till politikernas handlingsförlamning, varför fick allt rulla på?
Carvalhos beskrev det på följande sätt när rapporten presenterades:
“Sverigedemokraternas intåg på den nationella politiska arenan bidrog till att vi förlorade förmågan att göra vår egen samhällsanalys. Vi var så måna om att markera motstånd mot deras avskyvärda människosyn att vi tappade bort vår egen analys.”
Carvalhos partikollega Lawen Redar gav en likalydande förklaring:
“När SD klev in i den nationella politiken 2010 behövde alla partier markera mot dem. Det har omöjliggjort en seriös integrationspolitik och debatt”, sade Redar.
Det är ett på alla sätt häpnadsväckande medgivande. Socialdemokraternas ordförande Magdalena Andersson återkommer gång på gång till att hennes parti alltid sätter Sveriges och det svenska folkets bästa främst. Men här avstod hennes parti alltså från att driva en politik de egentligen såg som nödvändig då det var viktigare att ta avstånd från allt Sverigedemokraterna stod för.
Ingen väljare vid sina sinnes fulla bruk borde ge ett sådant parti förtroende att lösa de problem deras passivitet orsakat. Särskilt som detta parti lär bilda regering med stöd av tre partier som fortfarande förnekar sambandet mellan invandring och kriminalitet. Partier som gasade när bergväggen närmade sig istället för att bromsa medan det fortfarande fanns tid. Partier som vill öppna gränserna och rulla tillbaka det paradigmskifte Socialdemokraterna skryter om att ha genomfört. Partier som vill åter till den katastrofala politik Carvalho, Redar och deras partikamrater nu dömer ut.
Skogkär: Med den migrationspolitiken hjälper ingen integrationspolitik
