Regeringens intention att se över behörighetsgränsen till gymnasiet och om det ska finnas underkända betyg i grundskolan är ett steg i fel riktning, enligt Malm.

– Problemet i dag är inte att ambitionerna är för höga, utan att det kommer för många elever till gymnasieskolan utan tillräckliga kunskaper från grundskolan, säger han.

Försvårade möjligheten

I våras var det mer än 16 000 niondeklassare som hade ett eller flera F (underkänt) i betyget och inte blev gymnasiebehöriga. Det är alldeles för många, har Anna Ekström sagt och påpekat att ingen förutsåg konsekvenserna när systemet infördes.

– Regeringen har gjort en rad förändringar under åren som försvårat möjligheten att nå godkänt. Man kommunaliserade skolan, man lade ner speciallärarutbildningen och man slopade flera nationella prov i SO och NO, säger Fredrik Malm och fortsätter:

– Problemet är att regeringen vill sänka kraven och förväntningarna i skolan, därför att man är orolig för en valrörelse som handlar om att alldeles för många elever inte når målen.

Systemfel

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker dock att det kan vara vettigt att se över dagens system.

– Det är i grunden ett systemfel med en obligatorisk grundskola där eleverna kan bli underkända, trots att de har lagstadgad rätt till stöd för att kunna nå godkänt och nå toppen av sin förmåga.

Men, tillägger hon, med det sagt måste eventuellt sänkta behörighetskrav kopplas till tydliga krav på resurser.

– Inga kravsänkningar för att ursäkta bristande förutsättningar. Skolan är underfinansierad och det finns stora brister i likvärdigheten. Man måste vara noggrann och se vilka förutsättningar som ges på olika skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.

Läs även: Tröskeln till gymnasiet kan sänkas