I kunskapsmätningen ICCS, som testar åttondeklassares kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor, får de svenska eleverna näst högst poäng av de 22 deltagande länderna. Därmed befäster svensk skola sin styrka i samhällskunskap.

Men bilden är kluven, säger Lotta Edholm.

– Å ena sidan presterar svenska elever väldigt bra i kunskapsprovet och har i stor utsträckning värderingar som bygger på mänskliga rättigheter. Å andra sidan är det elever med invandrarbakgrund och socioekonomiskt svag bakgrund som presterar sämre. Så vi ser en kluven bild.

Hennes analys är att ICCS speglar andra kunskapstester, närmast Pirls som visade att en femtedel av svenska fjärdeklassare inte kan läsa tillräckligt bra.

– Kan man inte läsa tillräckligt bra är det svårt att tillägna sig kunskaper i samhällskunskap, säger Edholm.

Vad kan detta få för följder på sikt?

– Om den här utvecklingen fortsätter blir det ett hot mot demokratin, naturligtvis. I en del skolor, med ett visst elevunderlag, måste man ta det demokratiska uppdraget på ännu större allvar.

Lotta Edholm tror att ICCS-resultatet kommer att fungera som en väckarklocka.

– När det blir tydligt att det finns skillnader som beror på vilken bakgrund eleverna har, är det lättare att sätta in åtgärder på berörda skolor. Vi har också kunskapsbidraget, som är socioekonomiskt riktat, och det särskilda stödet som går till ungefär 150 skolor med de största socioekonomiska utmaningarna.