Under hösten hölls den första kursen i kritiska vithetsstudier på Stockholms universitet, ”Kritiska vithetsperspektiv på nordisk kultur, 7,5 poäng”.

En av dem som gick kursen var Arvid Haag. I ett inlägg på Twitter den 27 december berättade han hur han ”wallraffat” kursen och skrivit ett paper om hur det svarta kaffet och den vita mjölken historiskt befunnit sig i en kamp, något som Fria Tider var först att rapportera.

Jag har wallraffat universitetsvärlden genom att läsa 7,5hp kritiska vithetsstudier under hösten. Läs gärna min ”uppsats” som gav betyget B (mycket bra) och fundera på vad som i hela friden händer på våra förmenta bastioner för utbildning 🤡

Dela gärna! https://t.co/6etOG0rva1

— Arvid Haag (@arvidhaag) December 27, 2021

Arvid Haag berättar för Bulletin att idén till att skriva om en kamp under 1900-talet mellan mjölk och kaffe kom från en gammal reklambild.

– Jag tog ett ganska så bisarrt ämne och skruvade det något varv till.

– Vi hade ett seminarium där vi diskuterade hur och vad vi skulle göra våra papers om. Alla verkade så förberedda, men jag hade inget direkt planerat. Men så kom jag att tänka på en rolig bild från föreningen Mjölkpropagandan.

Mjölkpropagandan var de svenska mejeriernas lobbyorganisation som bildades på 1920-talet med syftet att öka svenskarnas mjölk- och mejerikonsumtion.

– Jag googlade så mycket jag kunde på reklam och bilder. Jag är rätt bra på att ordbajsa och när jag väl kom igång gick det snabbt. Jag tror att jag satt i tre timmar från ax till limpa, säger Arvid Haag.

– Det positiva var att det inte behövde vara en formell struktur på paperet med syfte, metodavsnitt och sånt.

Dryckesmässig kolonisering

I sitt paper resonerar Arvid Haag bland annat om hur mjölken slapp ransonering under andra världskriget medan kaffe var det första som ransonerades och att det skulle kunna vara en form av diskriminering.

Han för också ett resonemang om mjölk i kaffe och ställer sig frågan om det innebär försoning eller om det istället är mjölken som ”påtvingar” kaffet vita egenskaper med våld.

”Mjölk i kaffet kan med kritiska glasögon ses som en dryckesmässig kolonisering. Det heta och starka kaffet svalnar och rundas av smakmässigt med hjälp av mjölken, som därigenom kontrollerar och domesticerar kaffet”, skriver Arvid Haag.

Vad fick du för respons från kursansvarige [Jeff Werner]?

– Han tyckte att det var kreativt tänkt och ”spännande”. Han menade också att det var produktivt att ställa mjölk och kaffe emot varandra. Hans kritik var bristen på källhänvisningar.

Jeff Werner tipsade även Arvid Haag om hur han kunde gå vidare med kaffe- och mjölktemat i en framtida, längre och mer omfattande uppsats.

– [Jeff Werner] skickade med att man kan även tillämpa andra intersektionella perspektiv i analysen. Som kön.

Arvid Haag poängterar att han uppskattade Jeff Werner som kursansvarig.

– Han var inte någon militant aktivist utan vettig på sitt sätt. Och upplägget där man fick skriva fritt tycker jag är bra.

CSN strök fribeloppet

Det var slumpen som gjorde att Arvid Haag hamnade på kursen i kritiska vithetsstudier säger han.

– En kompis hörde av sig till mig och sa ”Har du hört att CSN strukit fribeloppet för studiemedel på grund av corona”. Då tänkte jag söka lite olika kurser, det kunde vara ett bra tillskott för hushållskassan, säger Haag.

Vad visste du om kritiska vithetsstudier innan du började kursen?

– Egentligen kände jag inte till någonting. Och jag får nog säga att det gör jag fortfarande inte. Det är egentligen det som är det mest anmärkningsvärda. Någonstans kan man likställa det med astrologi. Visst kan man ”forska” på astrologi om man vill men det är inte heller någon vetenskap.

– Jag har förstått att man alltid ska leta efter det som är vitas fel. Söker jag och en afrikan ett jobb så är det den vite chefens fel om afrikanen inte får jobbet.

Kursansvarige Jeff Werner, professor i konstvetenskap beskrev kritiska vithetsstudier i en intervju i Svenska Dagbladet i september.

– Det handlar om att granska fenomenet vithet och hur människor pekas ut som vita eller icke-vita. Det handlar om vithet som maktordning, men det handlar också om vithetens symbolik i film, bildkonst eller litteratur.

Förutom ett paper så bestod kursen av seminarier med genomgångar följt av fria diskussioner i grupp.

– Jag försökte slänga in lite edgy kommentarer. Det möttes av kommentarer som ”Varför läser du den här kursen egentligen”.

Koloniseringen och white flight var två ämnen som kom upp under de fria diskussionerna, minns Arvid Haag.

– De som går den där kursen tänker att alla som går den delar deras uppfattning, säger Haag och gör en jämförelse:

– Hade man läst en kurs i religionsvetenskap utgår man inte från att kurskamraterna är fundamentalistiskt kristna.

Idén om att mjölk är en symbol för vit överlägsenhet är inte bara ett skämt som Arvid Haag kommit på själv. Det finns debattörer som hävdar att så är fallet.

Tobias Linné, doktor i sociologi, och Iselin Gambert, gästforskare i kritiska djurstudier vid Lunds universitet, argumenterade 2017 i en debattartikel i Aftonbladet för att sedan åtminstone det sena 1800-talet så har ”mjölk [...] använts som en symbol för rasbiologisk renhet och vit överlägsenhet”.

”Det betyder inte att det skulle vara rasistiskt att dricka mjölk. Däremot har mjölk och mjölkdrickande historiska kopplingar till rasism och förtryck av rasifierade, där mjölken använts som symbol för idéer om vit överlägsenhet”, skriver Linné och Gambert och avslutar:

”Och för kon som mjölken kommer ifrån, och som tvingats till ett liv i livslång fångenskap där hennes barn tas ifrån henne inom några timmar efter födseln för att bli kött på människors tallrikar, är ett glas mjölk alltid en fråga om makt och förtryck.”

Har gjorts förut

Det här är inte första gången någon skriver ”bogus”-papers inom kritisk teori. Forskarna James Lindsey, Peter Boghossian och Helen Pluckrose skrev mellan 2017 och 2018 en rad olika uppsatser och rapporter som godkändes. Bland annat fick man ett paper godkänt som introducerade konceptet bodybuilding för feta eftersom vanlig bodybuilding är exkluderande mot överviktiga och otränade.

Vad säger det om akademien i Sverige att ditt paper fick betyget B?

– Jag är ganska nöjd med texten innehållsmässigt. Huvudkritiken är att det överhuvudtaget går att läsa sånt här för skattepengar. Att det går att gå en sån här kurs utan att ens läsa kurslitteraturen säger egentligen det mesta, säger Arvid Haag.

– Det är forskningsdisciplinen (kritisk vithetsteori) som sådan som är problemet.

Behövs kritiska vithetsstudier?

– Inte på universiteten. Vill man förkovra sig i det kan man starta bokklubb, titta på Youtube eller starta en discordkanal och diskutera. Men det ska inte vara en arbetsmarknadsåtgärd för dåliga akademiker.

– Den här typen av kurser är ett omvänt sätt att ge bidrag till akademiker som man inte vill sparka, säger Arvid Haag och menar att det inte bara handlar om kursansvarig som avlönas utan att kurserna genererar efterfrågan på kurslitteratur som i sin tur ger extrajobb och inkomster åt samma grupp akademiker.

I USA har kritisk vithetsteori/kritisk rasteori (Critical Race Theory, CRT) blivit en het politisk fråga där kritiker av CRT kallar det för en antivetenskaplig disciplin och gör kopplingar till socialistiska idéer. I vissa delstater har förbud mot att lära ut CRT i skolor införts.

Anhängare av CRT hävdar att CRT handlar om att se strukturell rasism och att det inte handlar om att peka ut enskilda personer.

Bulletin söker Jeff Werner.

Arvid Haag har lagt upp sitt paper online här.