När Sara Skyttedal kandiderade för Kristdemokraterna i EU-valet 2019 gjorde hon det under parollen ”Make EU lagom again”. På frågan hur hon tycker att det har gått, efter fem år i Bryssel, svarar hon:

– Man kan väl konstatera att EU är långt ifrån lagom och tyvärr så har EU gått i en riktning den här mandatperioden där man har fortsatt i samma spår.

Hon tycker att EU ägnar sig åt allt fler saker som de enligt henne inte bör lägga sig i.

– Man har ökat ambitionen att gå in och peta i andra länders välfärdsmodeller och arbetsmarknadssystem och man har ju misslyckats med de saker som det vore bra att EU löste. Framför allt med tanke på det allvarliga säkerhetsläge som vi har skulle EU snarare behöva lägga mer energi och pengar på att stärka försvarskapaciteten i unionen.

Är det framför allt det som EU borde fokusera mer på eller är det några fler områden där du skulle vilja se mer inblandning från unionen?

– Jag tycker att det finns goda skäl att fortsätta att stärka den inre marknaden, att öka den fria rörligheten av tjänster och Folklistan har ju till exempel föreslagit ett utökat samarbete kring kriminalvårdstjänster för att utnyttja fängelseplatser i andra EU-länder.

På ett övergripande plan tycker hon dock att EU bör dra tillbaka sina positioner snarare än tvärtom.

– Generellt sett ska EU:s inflytande i Sverige minska avsevärt.

”Enorm utmaning att påverka”

Efter fem år i Bryssel har hennes syn på hur man som enskild ledamot har möjlighet att göra skillnad i EU påverkats, berättar hon.

– Det är klart att man inser att det är en enorm utmaning att påverka den här stora EU-kolossen. Men det jag har sett under de här fem åren är att det också går, säger hon och fortsätter:

– Sedan hade det underlättat ifall det fanns fler goda krafter i parlamentet. Men jag vet att även om EU generellt sett inte har rört sig i mer lagom riktning så kan jag med handen på hjärtat säga att EU åtminstone är lite mer lagom än om jag inte hade suttit där.

Hon nämner några punkter där hon menar att hon har gjort skillnad.

– Framför allt det skademinimeringsarbete jag har gjort inom ramen för arbetsmarknadsutskottet och försökt stoppa exempelvis minimilönslagstiftning som är ett hot mot den svenska partsmodellen, bland annat.

KD försökte utesluta

När det blev klart att Sara Skyttedal ställer upp på Folklistans valsedel försökte hennes gamla parti Kristdemokraterna att få henne utesluten ur partigruppen EPP, där både KD och M ingår. Men deras försök misslyckades och efter ett beslut från partigruppens ledning fick hon stanna, vilket Dagens Nyheter kunde rapportera.

I intervjun med Henrik Jönsson öppnade Sara Skyttedal och Jan Emanuel för att sitta i olika partigrupper ifall båda skulle komma in i parlamentet.

Hur tror du att det här upplägget kommer att tas emot av partigrupperna?

– Vi ställer ju upp som enskilda kandidater på en gemensam lista. Inom ramen för den sitter jag fortfarande kvar i EPP-gruppen.

Hon fortsätter:

– Vi har ju också en till Europaparlamentariker nu som sitter i ECR (Johan Nissinen på Sverigedemokraternas mandat, reds. anm.), och vad jag har förstått så är det ingen som har krävt att han ska lämna heller.

Diskuterat med partigruppen

Skyttedal säger att hon har fört diskussioner med sin egen partigrupp i frågan.

– Det budskap jag har fått är att så länge man ställer upp på de kriterier som är att vara medlem i EPP-gruppen så är man välkommen. Och det är min bestämda uppfattning att jag fortfarande står bakom de värderingar som EPP representerar och kan vara kvar.

Så det är där du siktar på att sitta kvar?

– Ja, annars hade jag ju bytt vid det här laget.

Känner du till något annat exempel på ett parti – eller valsamverkansprojekt som ni kallar er – i parlamentet där ledamöterna sitter i olika partigrupper?

– Inte vad jag vet. Men det betydligt mera rörliga partisystem i andra länder.

Enligt henne är det inte ovanligt att det sitter oberoende ledamöter (independent) i de olika partigrupperna och hon säger att det bland annat finns flera i EPP.

– Det är snarare så att Sverige har ett ovanligt fyrkantigt partisystem och ovanligt starka partipiskor och partilojaliteter som inte alls ser likadant ut i de andra länderna.

Vill se samarbete högerut

Som fortsatt medlem i EPP hoppas Skyttedal på ett tydligare samarbete högerut med partigruppen ECR – där Sverigedemokraterna ingår – än hur det har sett ut under den gångna mandatperioden.

– Det är olika samarbeten i olika frågor, och det kommer det att fortsätta vara. Men det finns ju ändå en så kallad [Ursula] von der Leyen-majoritet i Europaparlamentet som bygger på EPP, socialdemokratiska gruppen, liberala gruppen och den gröna gruppen.

Enligt henne är det det organiserade samarbetet som har lett till exempelvis EU:s klimatpaket Fit for 55, en samling lagstiftningar som hon tror slår alldeles för hårt mot framför allt den svenska landsbygden.

Skyttedal menar dock att möjligheten till ett mer renodlat högersamarbete kan komma att ändras efter årets val.

– Där jag känner jag en oro över att både Moderaterna och Kristdemokraterna inte tydligt säger att man vill ha ett organiserat samarbete med bland annat Sverigedemokraternas partigrupp, för det tror jag skulle öka möjligheterna att få ett bättre utfall.

Röstade mot sin övertygelse

Under sin tid som EU-parlamentariker för KD menar Skyttedal att partipiskan emellanåt fick henne att rösta på ett sätt som hon egentligen inte hade velat.

– Det är en av grunderna till att Jan Emanuel och jag har bildat Folklistan. Att vi tror att det är väldigt destruktivt att ha den typen av partipiskor.

– Jag har röstat för ett antal saker som jag inte själv skulle ha landat i ifall jag var fri att rösta precis som jag ville. Så tror jag att det är för alla Europaparlamentariker.

Har du något exempel?

– En av de saker som jag har nämnt flera gånger tidigare som jag tycker är mest tydligt är att jag röstade förbud av förbränningsmotorer som ska tillverkas efter 2035, där jag minns hur jag nästan vädjade om att få rösta annorlunda, men fick tydliga direktiv om vad som var regeringens position i den här frågan.

– Så länge du är med i ett parti har du ett ansvar för att rösta på partiets linje, mer än din egen övertygelse.

Bulletin har sökt Kristdemokraterna för en kommentar om hur det gick till.

Motsätter sig sociala klimatfonden

Hon säger att det även finns andra delar av Fit for 55 som hon inte skulle stödja idag. Till exempel nämner hon den sociala klimatfonden som är en del av paketet och är tänkt hjälpa dem som drabbas ekonomiskt av energiomställningen.

– Jag tror att det är ett väldigt dåligt sätt att möta miljöpolitikens nackdelar att ha en ny EU-fond. Jag kan konstatera att de EU-fonder som redan finns ofta är väldigt ineffektiva och inte ger särskilt bra resultat.

Hur kommer Sara Skyttedal i Folklistan att skilja sig från Sara Skyttedal i KD?

– Alla företrädare som kommer att representera Folklistan i Europaparlamentet kommer att vara fria att stå upp för sin egen övertygelse. Att stå rakryggat för den politik man tror är bäst utan att ha detaljriktade partipiskor från Stockholm som viner.

Däremot finns det krav på att följa punkterna på Folklistans prioriteringslista.

– De står jag ju bakom till punkt och pricka, så det ska inte vara några konstigheter att följa de prioriteringarna.

– Men utöver det så kan man lita på att vi kommer att kunna följa våra politiska instinkter och möta ny utmaningar utan att detaljstyras av någon partiledare hemma i Sverige.

Cannabislegalisering – ingen ”mirakellösning”

En fråga som Sara Skyttedal har uppmärksammats för på senare år är hennes uttalade stöd för en legalisering av cannabis. I en intervju med Veckorevyn säger hon att ”vi har just nu möjlighet att slå ut den organiserade brottsligheten genom att vi legaliserar cannabis”.

Till Bulletin utvecklar hon:

– Jag tror inte att en legalisering är någon form av mirakellösning för att få bort den organiserade brottsligheten rakt av, men jag tror att det är en pusselbit i omvändningen av politiken som jag tror är nödvändig.

Det är emellertid ingen lagstiftining som hon vill driva igenom på EU-nivå.

– När det kommer till EU så tycker jag att det generellt ska vara upp till varje medlemsland att besluta över rättspolitiken och narkotikapolitiken.

Om EU försöker stoppa till exempel Tysklands cannabislegalisering säger Skyttedal att hon kommer att motsätta sig. Men hon tror inte heller på att föra in en övergripande lagstiftning från EU:s sida.

– Jag tror att det är bättre att länderna tillåts göra det här på olika sätt. För det är inte heller så att en legalisering bara kan ske på ett sätt, utan man kan utforma det här på olika [sätt]. Jag tror att nu när vi är i en fas där många länder prövar ny politik så är det ganska klokt att man får testa olika modeller för det här och se vilken som fungerar bäst.

– Jag vill ha en restriktiv narkotikapolitik men som ändå är tillåtande, avslutar hon sitt resonemang.

Läs även: Skyttedal om könslagen: ”Skit”