Journalsystemet Millennium kostar skattebetalarna över 40 miljoner kronor i månaden – trots att det inte används sedan november. I en rapport från Skattebetalarnas förening kallar Slöseriombudsmannen Philip Syrén det ett typexempel på skattefinansierat slöseri.
Västra Götalandsregionen och Region Skåne fortsätter att betala miljontals kronor i konsultarvoden för ett havererat IT-system. Slöseriombudsmannen Philip Syrén avslöjar hur kostnaderna fortsätter att rulla på trots att projektet är pausat.
Räkningen ökar trots IT-stopp
När journalsystemet Millennium pausades i november efter massiv kritik från vårdpersonal och tekniska problem förväntade sig många att utgifterna skulle minska. Men nya siffror som Slöseriombudsmannen presenterar visar motsatsen.
”Västra Götalandsregionen betalat 18,2 miljoner i december, 21,5 miljoner i januari och 16,6 miljoner i februari – en sammanlagd totalkostnad på drygt 56 miljoner kronor under tre månader,” rapporterar Syrén på Skattebetalarnas hemsida.
Region Skåne har haft ännu högre kostnader under samma period. Deras konsultkostnader för Millennium uppgick till 22,5 miljoner i december, 24 miljoner i januari och 23,7 miljoner i februari – totalt 70,2 miljoner kronor.
Tillsammans betalar de två regionerna i genomsnitt 42,1 miljoner kronor i månaden för ett system som inte används, konstaterar Slöseriombudsmannen.
”Historiskt IT-fiasko”
Millennium beskrevs initialt som ett av Sveriges mest omfattande IT-projekt inom vården när det lanserades efter åtta år och med en prislapp på 5,5 miljarder kronor.
”Resultatet blev ett historiskt fiasko. Kritiken från vårdpersonal var massiv, tekniska problem staplades på varandra – och regionerna tvingades till slut att dra i nödbromsen,” skriver Syrén.
Del av större mönster
I en analys på Regelbloggen pekar Slöseriombudsmannen på hur Millennium är del av ett större mönster där offentliga aktörer misslyckas med omfattande projekt. Han drar paralleller till tidigare statliga äventyr som hamburgerkedjan Clock på 70-talet.
”Trots att framgångsrika företag sällan eller aldrig byggts av byråkrater–utan av företagare–så har man sedan hamburgeräventyrets misslyckande fortsatt leka företag med skattebetalarnas pengar,” konstaterar Syrén i sitt inlägg.
Han framhåller även hur regelkrångel kostar företagen 377,5 miljarder kronor om året, och hur absurda regler ibland drabbar myndigheterna själva.
Mindre politik som lösning
För att komma till rätta med slöseriet borde politiker ta ett steg tillbaka, menar Slöseriombudsmannen. Hans rekommendation i Regelbloggen är att ställa krav på snabbare handläggningstider, sluta överimplementera regler och helt enkelt ”ta bort regler och få bort politik ur ekvationen.”
