Regeringens aviserade förra helgen diskret en ytterligare höjning av alkoholskatten 2024 – utöver den tidigare meddelade höjningen för 2023. Branschorganisationen SVL fruktar nu att den illegala alkoholimporten kommer att öka, medan nykterhetsrörelsen tycker skattehöjningen är för låg.
Förra året meddelade regeringen att både alkohol- och tobaksskatten kommer att höjas från och med januari 2023. Under helgen aviserades ytterligare höjningar från och med januari 2024. Detaljer om nivån på skattehöjningarna för olika typer av alkohol och tobak kommer att presenteras vid ett senare tillfälle.
Sammanlagt bedömer regeringen att höjningarna kommer att ge ökade intäkter med strax över en miljard kronor som skjuts till försvarsbudgeten.
– Ytterligare höjningar av alkoholskatten är helt fel väg att gå. Det riskerar att främja såväl den legala som illegala införseln av alkohol i stället för att ge mer intäkter till statskassan, säger Anna De Geer, VD för branschorganisationen Sprit & Vinleverantörsföreningen, SVL.
Under pandemins dödligaste månader när gränserna till bland annat Danmark var stängda ökade Systembolagets skatteintäkter med 1,4 miljarder kronor. Försäljningen i de län som gränsar till Danmark ökade med 30 procent mellan april 2020 och mars 2021 (när gränsen var stängd), jämfört med mars 2019–februari 2020 (när den var öppen).
Under samma period minskade alkoholhandeln i de län som gränsar till Norge med 19 procent.
– Pandemin har svart på vitt visat hur omfattande gränshandeln egentligen är. Om regeringen vill värna den kontrollerade försäljningen av alkohol är det viktigt att göra den kanalen konkurrenskraftig, säger De Geer.
Även nykterhetsrörelsen är missnöjd
Nykterhetsorganisationen IOGT-NTO sågar även den regeringens aviserade skattehöjningar som de bedömer vara otillräckliga.
– Regeringens föreslagna höjning av alkoholskatten med en procent 2023 och 2024 är otillräcklig och långt ifrån att ta alkoholens samhällsbelastning på allvar. Alkoholskatten borde höjas så att priset på alkohol ökar i förhållande till inflation och inkomster med tanke på alkoholkonsumtionens inverkan på hälsa, trygghet och samhällskostnader, säger IOGT-NTO:s förbundsordförande Lucas Nilsson.
En OECD-studie visar att alkoholens skadeverkningar försämrar Sveriges ekonomiska utveckling med två procent av BNP per år, enligt IOGT-NTO.
Den svenska alkoholskatten justerades senast 2017.
Läs även: Delstatsministern ryter till: ”Maskerna ska vara på när ni dricker alkohol!”
