2022 gjorde polisen ett stort antal orosanmälningar gällande pojken, som är son till vad GP beskriver som ”en ledande man inom den kriminella delen” av klanen Ali Khan.

Pojken uppges bland annat flera gånger ha stört ordningen i nordöstra Göteborg och däribland agerat våldsamt mot en fritidsgård. Vid det tillfället uppges fadern ha anlänt och stöttat beteendet.

I en av orosanmälningarna lyder en polismans utlåtande:

”Min bestämda uppfattning är att om det inte genomförs en akut åtgärd snarast från socialtjänsten kommer X att gå i sin fars fotspår, begå fler och grövre våldsdåd och vara fast i den kriminella banan”

Registreras inte

Trots upprepade orosanmälningar märker polisen att de inte leder till något. Och efter nio sådana upptäcker de att socialtjänsten inte har registrerat dem. Efterhand blir de nio första orosanmälningarna inlagda i systemet, samtidigt som nya väller in.

Dessutom inleds en förundersökning gällande tjänstefel av polisen rörande de oregistrerade anmälningarna. Åklagaren Carolyn Westeröd berättar till GP att det, efter att de nio anmälningarna kommit in, inte påfaller ha gjorts någon bedömning av socialtjänsten angående den oro som framförts om pojken.

Den ansvariga socialsekreteraren erkänner i förhör att hon har agerat bristfälligt vad gäller dokumentationen. Hon vidhåller dock att socialtjänsten – trots det – har agerat på orosanmälningarna.

Det bristfälliga agerandet berodde enligt henne på en hög arbetsbelastning till följd av ett tjänstbyte inom socialförvaltningen och att hon vid tillfället även hade kvar sina gamla arbetsuppgifter.

Påståendet: Antecknade för hand

Vidare menar socialsekreteraren att samtliga orosanmälningar togs emot av socialtjänsten som dessutom gjorde bedömningar samt höll i möten med familjen till pojken.

Därtill hävdar hon att uppgifterna registrerades i handskrivna anteckningar. Hon tror att det är fler som använder sig av det arbetssättet och vid ett senare skede registrerar uppgifterna digitalt.

Hon påstår också att de fysiska akterna slängdes efter att samtliga orosanmälningar lagts in i systemet.

Inga uppgifter om påtryckningar

Åklagaren Carolyn Westeröd ifrågasätter inte att socialsekreteraren kände att hennes arbetsbelastning var hög. Det är en punkt som hon också anförde i socialtjänstens interna utredning.

Men på samma gång säger åklagaren att kvinnan ej kunnat påvisa att hon – vilket hon själv påstår – har gjort några bedömningar i samband med att polisen skickat in sina orosanmälningar.

– Hade detta hänt vid ett fåtal gånger hade min bedömning troligtvis varit en annan. Men eftersom det gällde minst nio orosanmälningar under ett halvårs tid, som varken registrerats eller dokumenterats på något sätt, gjorde jag bedömningen att det rörde sig om ett tjänstefel som inte var ringa. Detta uppmärksammades dessutom av polisen som reagerade på att inget hände trots alla orosanmälningar – inte av socialtjänsten själv, säger Carolyn Westeröd till GP.

Huruvida det skulle föreligga någon annan anledning än hög arbetsbörda bakom agerandet har inte framkommit i utredningen. Och socialsekreteraren berättar i förhör att det inte har förekommit några påtryckningar. Åklagaren understryker att några sådana uppgifter inte heller har dykt upp under utredningens gång.

Jobbar kvar

Kvinnan erkänner sakförhållandena och godkänner ett strafföreläggande på 30 dagsböter för tjänstefel. Men trots agerandet får hon jobba kvar på arbetsplatsen – om än med andra arbetsuppgifter.

– Jag kan inte säga skälet till varför det blev som det blev. Men jag vet att vi var medvetna om att det var en hög arbetsbelastning och att vi vidtog en förändring utifrån de organisatoriska förutsättningar som rådde i syfte att underlätta den arbetsbörda som var då, säger Frida Johansson, avdelningschef för HR på socialförvaltningen i Nordost, till GP.

Bulletin söker Frida Johansson och socialförvaltningen i Nordost för en kommentar.

Läs även: Polisens ”Vi har varit naiva”-tagningar sågas: ”De skäms inte ens”