En 49-årig kvinna är den första i Sverige att åtalas för krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat. Hennes son stred enligt åklagaren för terrorsekten IS och dog i konflikten i Syrien, 16 år gammal. Nu börjar rättegången mot kvinnan, som nekar till brott.
Huvudförhandlingen i det unika målet inleds vid niotiden under onsdagsmorgonen, i säkerhetssalen vid Stockholms tingsrätt. Som tilltalad står en 49-årig kvinna, som tidigare i år åtalades för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott. Båda brottsrubriceringarna gäller samma gärning. Det som tidigare hette folkrättsbrott blev krigsförbrytelse genom en lagändring 2014.
Kvinnan föddes i Irak och kom till Sverige som liten och växte här upp i Västsverige. Mamman beskriver henne som en lugn och duktig tjej, som spelade fotboll i hemstaden.
Blev sjuksköterska
Under 1990-talet utbildade hon sig till sjuksköterska. Ungefär vid samma tid träffade hon sin blivande make, pojkens far, och konverterade i samband med detta till islam. Flera bekanta som förhörts under utredningen beskriver henne senare som strikt och mån om att praktisera rätt islam.
Enligt uppgifter från förhören levde kvinnan och hennes familj under åren ett kringflackande liv där de bodde ömsom utomlands, ömsom i Sverige. 2013 ska kvinnan ha rest till Syrien för att ansluta till IS och där misstänks hon alltså för att ha medverkat till att en av hennes söner kunde användas som barnsoldat hos terrorsekten.
Uniform och vapen
Brotten har enligt åtalet skett mellan augusti samma år och maj 2016. Pojken var tolv år när han först började användas som barnsoldat i Syrien och brottsperioden sträcker sig fram till dess att han fyllde 15 och i lagens mening inte längre räknas som barnsoldat. Pojken dog året därpå, strax efter att han fyllt 16.
Enligt åklagarna har pojken utbildats och tränats för att delta i ”fientligheterna” och utrustats med exempelvis uniform och vapen. Han har också använts i strid och andra uppdrag som utgjort ett led i krigföringen, samt i propagandasyfte.
Enligt åtalet har mamman stått för pojkens dagliga omsorg och exempelvis låtit honom hantera och förvara vapen i den gemensamma bostaden. Kvinnan ska dessutom inte vid något tillfälle ha försökt förhindra att pojken användes som soldat.
”Ser likadan ut”
Kvinnan själv nekar till brott. I förhören säger hon att sonen aldrig berättade om stridandet för henne och att hon inte märkte av det på något annat sätt.
– Han ser ju inte annorlunda ut när han kom hem. Han ser ju likadan ut som när han lämnar, förklarar kvinnan.
Hon har sett honom gå ut med ammunitionsbälte på sig någon gång, det medger hon. Men ”folk gick så” där de bodde, även ute på gatorna, hävdar hon.
Hon får frågan om hur det kan komma sig att ett av sonens syskon vet om att han var ute och stred från 12 till 16 års ålder. Hon svarar att han kanske berättat saker för syskonen som han inte sagt till henne.
– Syskon berättar ju saker och ting för varandra som inte föräldrar får veta alltid.
Under onsdagen kommer åklagare och advokat hålla sina sakframställningar. På torsdagen ska kvinnan själv förhöras i rätten.
