
Ett tankeexperiment: Om svenskar från 1950-talet följde dagens nyhetsrapportering om gängkriminalitet, skulle de bli förbryllade. För medierna utelämnar systematiskt den avgörande faktorn bakom våldet, skriver Richard Sörman i sin första krönika för Bulletin.
Låt oss göra ett tankeexperiment.
Låt oss föreställa oss att några vanliga svenskar som föddes under tidigt 1900-tal och som gick bort före 1970 genom något mirakel nu plötsligt fick ta del av svensk nyhetsförmedling i den himmel där de förhoppningsvis befinner sig. De vet ingenting om samhället i sig. Verkligheten är bortom räckhåll. Det är den bild av Sverige som förmedlas i etablerad media i form av public service och våra stora dagstidningar som de får tillgång till.
Troligtvis skulle de reagera på alla reportage om bombattentat och skjutningar. Kriminella gäng är i krig med varandra och den organiserade brottsligheten sägs hota hela vår samhällsordning.
Skulle dessa svenskar från en svunnen tid ha fått en korrekt och sanningsenlig bild från vår samtida media av det våld som nu drabbar Sverige? Skulle de ha en chans att förstå vad som hänt med deras tidigare så fredliga land? Skulle informationen vara tillräcklig för att informera och upplysa? Knappast.
Man kan bara spekulera i vad de skulle ha tänkt. Att svenska ungdomar börjat skjuta varandra till döds? Att svenska maffiagäng börjat spränga portar för att utpressa företagare på pengar? Att 2020-talets svenskar har ersatt reda och förnuft med galenskap och likgiltighet för andras liv?
Visar inte detta enkla tankeexperiment att svensk media helt enkelt ljuger? Man ljuger genom att utelämna den mest avgörande orsaken till gängkriminaliteten i dess helhet. Invandringen nämns inte i nyhetsrapporteringen. Det är som att den aldrig ägt rum. Sverige har av någon obegriplig anledning förändrats. Svenskarna har förändrats. Politikerna såg det inte komma och forskarna begriper ingenting.
Så låt oss vara tydliga här i stället.
I likhet med islamism och hedersvåld är gängkriminalitet ett fenomen som inte har någonting med Sverige och det svenska folket att göra. Absolut ingenting.
Utan massinvandring från Mellanöstern och Afrika -- och faktiskt från Balkan -- hade vi högst troligtvis inte haft någon gängkriminalitet överhuvudtaget.
Kriminella hade funnits. Det finns i alla länder. Vi hade haft några enstaka MC-gäng, men de hade polisen kunnat ha koll på. Våld på fyllan fanns förr och det fanns naturligtvis yrkeskriminella. Men organiserade gäng som kontrollerade hela bostadsområden och som var redo att döda för nästan ingenting fanns definitivt inte.
Den politiska vänsterns tjatande om socio-ekonomiska faktorer skulle heller inte ha gjort våra mediakonsumenter från 1950-talet så mycket klokare. Även då fanns sociala skillnader. Även då fanns fattigdom och misär. Det fanns ingen gängkriminalitet för det.
Det som har tillkommit är en massinvandring som gjort att Sverige inte längre på samma sätt är Sverige. Vissa skulle säkert lyfta fram betydelsen av den kulturkrock vi sett mellan en invandrad klankultur och ett svenskt individualiserat och feminiserat tillitssamhälle. Men den kulturkrocken skulle aldrig ägt rum utan massinvandringen.
Alla problem som har med invandringen att göra har uppstått på grund av invandringen och de hade kunnat undvikas genom att undvika invandringen.
En viss immigration hade varit rimligt att ha. Lagom med invandring helt enkelt. Det som i stället skedde var en katastrof och nu får vi betala för det.
Det är massinvandringen som gett oss gängkriminaliteten och det är antagligen bara genom att stoppa ytterligare invandring och genom att tala öppet om vad invandringen gjort med Sverige som vi möjligtvis har en chans att få stopp på våldet.
Media måste sluta ljuga.
Richard Sörman är politisk redaktör på Riks.