
Ord som kan betyda vad som helst är synnerligen farliga, eftersom de ger aktivister, politiker och tjänstemän någonstans att gömma sig. Detta skriver Birgitta Sparf.
En floskel består av tomma och slitna ord och fraser som saknar varje form av betydelse men som ger höga godhetspoäng, både lokalt och globalt.
Den mest framgångsrika svenska floskeln är ”Värdegrund”, som under många år fått våra politiker att styra landet i helt fel riktning, inte minst vad gäller massinvandringen från Mellanöstern och Afrika. Samt att göra allt för att, i demokratins namn, försöka hindra och isolera Sveriges näst största demokratiskt valda parti SD från varje form av inflytande.
Destruktionsarbetet med massinvandringen är i det närmaste avslutat i sin aktiva fas, med en ökning från en miljon utlandsfödda år 2000 till två miljoner år 2019. Asylinvandringen är idag nere på historiskt låga nivåer, men inflyttningen från MENA-länderna fortsätter med samma volymer som tidigare, nu i form av anhöriginvandring.
Istället har en ny floskel inträtt på den politiska scenen: ”Hållbarhet”.
Denna floskel är lika tom på innehåll som ”värdegrund” och lika användbar, eftersom även den i princip kan appliceras på precis vad som helst. Främst när det gäller klimatpolitik, eftersom våra politiker fått för sig att det är de och inte naturliga kosmiska faktorer som styr över vårt klimat.
Några aktuella exempel från Stockholms stads hemsida ”Leva hållbart” bär syn för sägen: ”Hållbarhetskrav vid byggande”, ”Stockholm växer hållbart”, ”Social hållbarhet”, ”Hållbar äldreomsorg” samt ”Hållbarhetsrapport 2025”.
På hemsidan får vi massor av tips om hur vi stockholmare ska bära oss åt för att uppnå dessa ädla hållbarhetsmål. Vi ska äta hållbart, det vill säga äta mindre kött och mera vegetariskt. Vi ska räkna ut vår klimatpåverkan och dela och återanvända, alltså låna, ge bort, byta och köpa begagnat istället för nytt.
Egen personbil kan vi glömma, istället ska vi gå med i en bilpool. Vad nu det ska vara bra för eftersom man snart inte får köra någonstans med bil i Stockholms stad, om det inte är i en ytterst klimatbelastande elbil. Vi ska även vänja oss vid att frysa hemma genom att sänka innetemperaturen och därigenom sänka våra elkostnader. Staden bistår med tips.
Ovanpå allt detta ska vi, av bilden på hemsidan att döma, även gå ut i naturen med en invandrad vän från MENA, slå oss ner på ett nedfallet träd och fika och skratta. Jag ser sällan några ”black friends” när jag är ute i skogarna, men detta tips kan säkert bidra även till ökad ”Hållbar mångkulturell inkludering”.
Sverige står för 0,1 procent av de totala globala koldioxidutsläppen, vilket utgör en promille. Detta hindrar naturligtvis inte svenska politiker från att byta den nötta och slitna asyltröjan till en ny fräsch ledartröja med klimatbudskap.
När svenska politiker i vanlig ordning drar ut för att rädda världen från undergång, fattigdom och armod sker det uteslutande med tomma och innehållslösa floskler som slagord. Allt medan Sverige sakta förfaller här hemma och välståndet sjunker.