Sparf: Gör Rinkeby till somalisk enklav

DN följde med regissören Michael Lindgren och hans filmteam under en kvällsinspelning i Rinkeby av filmen ”Flaggan”, en politisk satir om SD som hade premiär på fredagen.

Ur DN: ”För regissören var det viktigt att skapa en relation till de boende i Rinkeby. Han menar att det hos många i förorten finns en berättigad skepsis mot filmproduktioner.

– Ofta kommer man in och har med sig en säkerhetsfirma men pratar inte med lokalsamhället. Man ger inte särskilt mycket tillbaka till området i form av vare sig pengar eller kunskap, säger han.”

Jaha? En berättigad skepsis mot filmproduktioner, alltså?

Det har genom åren spelats in scener för många olika filmer här i Gamla Enskede. För några år sedan var TV4 här och spelade in en hel serie i en villa lite längre upp på Kolonivägen.

Märkligt nog har inget av dessa filmteam haft några säkerhetsfirmor med sig, vad jag sett. Eller så fick inspelningsledarna fin kontakt med lokala eldsjälar som gjorde inspelningen möjlig. Kanske prästen i Enskedekyrkan, som kunde lugna sin upprörda församling och förklara att allt är helt okej och bara bra för orten.

Dock har ingen från dessa filmteam någonsin pratat med mig eller gett mig vare sig pengar eller någon ny kunskap. Och några lokala filmpremiärer som tack för att vi varit sjysta och låtit dem vistas på vårt territorium har jag inte heller sett till. Orättvist! Jag känner mig diskriminerad!

Tre krav för inspelning

I lokaltidningen Mitt I framgår att Rinkebyborna ställde tre krav för att filmteamet överhuvud taget skulle få vistas på deras territorium, krav som Lindgren mer än gärna uppfyllde. De tre kraven var:

- Att Lindgren skulle hänga i området i runt hundra timmar för att lära känna folk.

- Att produktionen i så stor utsträckning som möjligt skulle handla mat från lokala aktörer i Rinkeby när de var på plats och filmade.

- Att extrapersonal på set, som till exempel runners, skulle anställas lokalt så långt det var möjligt.

Den enda och sanna satiren med denna påstått satiriska film om SD är att de kriminella ”svenskarna” i Rinkeby måste mutas och särbehandlas för att inspelningen ens ska kunna bli möjlig.

De flesta Rinkebyborna, idag till största delen inflyttade från Somalia och Mellanöstern, hävdar med emfas att de nu är svenskar. Med starkt bifall från politiker, journalister och kulturpersonligheter med rätt värdegrund och stor kunskap om alla människors lika värde.

Diverse filmteam från fria medier, både svenska och utländska, har dock trots all denna nya svenskhet blivit hotade och bortkörda från Rinkeby av den lokala förortsmaffian.

Detta faktum har självfallet påverkat Lindgren. Därför måste han krypa, kräla och fjäska för de kriminella invandrargängen i Rinkeby och behandla dem med silkesvantar för att överhuvud taget få vistas där med sitt team och göra sina inspelningar.

”Många har fördomar”

Till Mitt i säger Lindgren att ”vi är tacksamma för de eldsjälar som har gjort det möjligt att filma på ett bra sätt.”

– I Rinkeby har det alltid funnits många olika kulturer, det är en sorts symbol för det mångkulturella Sverige. Samtidigt har media fokuserat mycket på sociala problem och gängkrig de senaste åren. Många har fördomar.

Här avslöjar Lindgren en hel serie grava missuppfattningar. Media har inte fokuserat på sociala problem och gängkrig i Rinkeby - de har enbart rapporterat om vad som faktiskt händer där. Reella händelser är inga fördomar - de utgör tyvärr verkligheten.

Däremot har våra ledande politiker konstant skönmålat Rinkeby och liknande förorter och beskrivit dem i termer som ”Sjudande av liv och nytänkande företagande!” samt ”Ett fantastiskt fint område att leva och bo i!”.

Bland annat dåvarande statsminister Stefan Löfven kunde mycket väl kunna tänka sig att flytta till just Rinkeby. Av okänd anledning tog han dock aldrig tag i sina flyttplaner utan bor fortfarande kvar på Gärdet i utkanten av Östermalm. Något märkligt, om du frågar mig.

Rinkeby tillhör idag Stockholms stad. Invånarna med utländsk bakgrund i området uppgår till 92 procent och en stor andel av dessa har flyttat hit från Somalia. Området har högst antal bidragsberoende och Rinkeby utmärker sig dessutom med stadens högsta andel barnrika hushåll som lever på socialbidrag.

Det är även klassat som ett Särskilt utsatt område, vilket är den allvarligaste nivån på Polisens lista över problemområden med extra svåra ”socioekonomiska utmaningar”.

Gör Rinkeby till somalisk enklav

Det är vi skattebetalare i Stockholm som under minst 35 års tid försörjt en övervägande andel av Rinkebys invånare, helt enligt enhälliga beslut av våra politiker. Men det vore fint att få slippa denna betungande försörjningsplikt.

Eftersom Rinkebyborna bevisligen själva anser sig bo i ett helt eget land där de kan sätta upp sina egna lagar och regler, de som Lindgren kallar ”eldsjälar”, föreslår jag att vi går dem till mötes och utropar Rinkeby till en helt självständig Somalisk enklav.

På så vis kan Somaliska staten/klanstyret ta över det fulla ansvaret för den politiska styrningen av Rinkeby. Då kan de införa sharialagar bäst de vill, införa hijabtvång, finansiera alla moskéer och imamer, bygga hur många nya moskéer som helst samt stå för försörjningen av samtliga boende i enklaven, oavsett ursprung.

Detta tror jag att vi alla skulle tjäna på. Och kulturpersonligheter som Lindgren skulle i framtiden behöva ansöka om visum på Somaliska Ambassaden för att få tillstånd att kunna åka dit med sitt inspelningsteam och filma. Under samma strikt ordnade former som gäller redan idag, men bara mera korrekt lagligt uttryckta.