När Ryssland inledde sin invasion i februari 2022 hamnade Ukrainas centralbank (NBU) i epicentrum av en extrem kris. Huvuduppgiften var att bevara åtminstone en begränsad finansiell stabilitet i ett land präglat av krig, förstörd infrastruktur, massflykt och kraftigt minskade statsintäkter.

Trots dessa enorma utmaningar lyckades NBU hålla de grundläggande finansiella systemen i gång, förhindra hyperinflation och behålla kontrollen över penningpolitiken.

Akuta åtgärder och ”chockterapi”

En av NBU:s första åtgärder efter invasionen var att låsa växelkursen för hryvnian. Den 24 februari 2022 fastställdes kursen till 29,25 mot dollarn för att förhindra kapitalflykt och skydda den inhemska valutamarknaden.

Centralbanken sa då att kursen skulle behållas till krigets slut. Men ingen hade förutsett att striderna skulle pågå så länge. I juli 2022 tvingades NBU justera kursen till 36,57 hryvnia per dollar på grund av valutabrist och externa ekonomiska utmaningar.

I oktober 2024 ligger kursen på över 41 hryvnia per dollar. Men den initiala låsningen av kursen bidrog till att stabilisera förväntningarna hos befolkning och näringsliv.

Viktiga målsättningar

Politiken hade två huvudmål: Att dämpa inflationsförväntningarna och att undvika massiv kapitalflykt som kunde ha knäckt banksystemet. Ett annat viktigt syfte var att förhindra kraftiga prisökningar på importvaror.

Valutareserver och internationellt stöd

I början av invasionen hade Ukraina valutareserver på cirka 30,9 miljarder dollar. Trots behovet att stödja valutakursen och finansiera kritisk import lyckades man genom omfattande internationellt stöd öka reserverna.

I augusti 2024 uppgick reserverna till 42,3 miljarder dollar – en ökning med 13,7 miljarder sedan krigets början. Detta rekordstora tillskott beror främst på stöd från IMF, EU, USA och andra internationella partner.

Räntehöjningar mot inflation

När kriget började steg inflationstrycket kraftigt. 2022 landade inflationen på 26,6 procent och i början av 2023 steg den till 31 procent.

Som jämförelse var centralbanksräntan 2021 bara 10 procent och årsinflationen låg då på 10-11 procent.

För att bekämpa inflationen höjde NBU räntan från 10 procent till hela 25 procent i juni 2022. Detta hjälpte till att stabilisera inflationsförväntningarna och stärka valutan.

Sedan 2023 har räntan successivt sänkts. I oktober 2024 ligger den på 13 procent, vilket tyder på fortsatt kontroll över inflationen.

Kontroversiell sedelfinansiering

Ett omdiskuterat beslut var när NBU 2022 ”tryckte” omkring 400 miljarder hryvnia (cirka 9,7 miljarder dollar) för att finansiera statens utgifter.

Kritiker varnade för hyperinflation, men tack vare hård kontroll över penningmängden och ökat internationellt stöd kunde katastrofala följder undvikas.

Under 2023-2024 har sedelfinansieringen minskat drastiskt. Första halvåret 2024 uppgick den till cirka 40 miljarder hryvnia - en tiondel jämfört med 2022.

Avgörande internationellt stöd

Sedan krigets början har Ukraina fått över 70 miljarder dollar i bidrag, lån och annat stöd. Detta har varit avgörande för att undvika finansiell kollaps.

2023 fick Ukraina ett nytt IMF-lån på 15,6 miljarder dollar över fyra år. Sverige har bidragit med omkring 57,4 miljarder kronor (5,2 miljarder dollar) i både militärt och ekonomiskt stöd.

Fortsatta utmaningar

Trots framgångarna står NBU inför stora utmaningar: Budgetunderskottet är stort, inflationsriskerna består och valutarestriktionerna måste så småningom lättas.

Budgetunderskottet 2023 var över 20 procent av BNP och väntas ligga kvar på samma nivå 2024. Detta ökar behovet av utländska lån.

Slutsatser

NBU:s politik har varit central för att bevara Ukrainas finansiella stabilitet. Men läget är fortfarande allvarligt – ekonomin är i dåligt skick och dollarkursen fortsätter stiga, även om man lyckats undvika ras.

Framtiden beror inte bara på penningpolitiska beslut utan också på framgångar i utrikespolitiken, som avgör omfattningen av det internationella stödet.