Under tisdagen firades Ungerns beslut om att äntligen rösta in Sverige i Nato av Liberalernas riksdagsgrupp. Partiet firade med bubbel efter nästan två års väntan på att Turkiet och Ungern skulle ratificera medlemskapet.

– Bubblet ligger på kylning och vi ska träffas i eftermiddag. För egen del tänker jag att den stora glädjen kommer att infinna sig när allt är klart. Då kommer jag att fira och jag vill gärna fira med partivänner förstås men också med vänner i andra Natoländer. Framför allt Finland som verkligen har stått vid Sveriges sida, säger Anna Starbrink till Bulletin.

Borde gått med för tio år sedan

Liberalerna är det parti i Sverige som drivit frågan om Natomedlemskap under längst tid. Frågan har ansetts som väldigt viktig i partiet sedan 1999 enligt Anna Starbrink som sitter i försvarsutskottet.

– Det var 1999 som dåvarande Folkpartiet tog ställning för svenskt Natomedlemskap. Då stod vi alldeles ensamma bland de svenska politiska partierna och sen dess har ju fler anslutit sig. Att vi i dag får vara med om att Sverige faktiskt blir medlemmar i Nato, känns ju väldigt bra och roligt men också viktigt för det säkerhetspolitiska läget, säger Anna Starbrink.

Anna Starbrink tycker personligen inte att 2024 var det ultimata året för Sverige att gå med i Nato. Hon anser att Sverige borde ha anslutit sig till militäralliansen redan för tio år sedan.

– Vi har ju tyckt det sedan 1999 så vi hade ju gärna sett ett tidigare medlemskap. Det tror vi hade varit bra för Sverige. Ibland har vi känt att vi står väldigt ensamma när vi talat om Natomedlemskap, men också riskerna med utvecklingen i Ryssland. Men om man ska sätta ett datum på när Sverige verkligen borde ha gått med så är det 2014 när Ryssland annekterade Krimhalvön.

Finland avgjorde Sveriges ansökan

Det har gått snart två år sedan Sverige skickade in sin ansökan om Natomedlemskap. I maj 2022 lämnade den socialdemokratiska regeringen in en ansökan som sedan fördröjdes av Turkiet. När Turkiets parlament sedan röstade ja, för ungefär en månad sedan, dröjde det inte länge förrän Ungerns parlament tog samma beslut.

– Från det att ansökan lämnades in till att vi nu är medlemmar har känts som en lång tid. Jag tror att för Nato så är det ändå en förhållandevis snabb hantering. Men det klart att det varit en jättetuff resa.

Journalisten och opinionsbildaren Thomas Gür skrev på X, när Ungern godkände svenskt medlemskap, att det är tack vare statsminister Ulf Kristersson (M) som Sveriges ansökan har accepterats. Han vill vara tydlig med att det inte är oppositionsledaren Magdalena Anderssons (S) förtjänst som i mars 2022 påstod att ett medlemskap skulle destabilisera säkerhetsläget.

I Gürs inlägg tackar han bland annat Kristersson som 2022 hotade med att göra Natomedlemskap till en valfråga, något som enligt honom fick Socialdemokraterna att ändra sig.

– Det var väl massa saker som hände våren 2022. Jag tror det Kristersson gjorde och sa, kanske hade betydelse. Men ännu viktigare tror jag faktiskt var det finska beskedet. För då blev det uppenbart att Sverige kommer stå helt isolerade utanför gemenskapen.

Nedrustning och Natobaser

I en debattartikel i Dagens Nyheter låter tongångarna om Nato annorlunda från Socialdemokraterna än vad de gjorde innan våren 2022. Bland annat beskriver de Nato som väsentligt för att försvara demokratin och ett öppet samhälle. Socialdemokraterna hävdar även att deras avtal var väsentligt för att Sverige skulle vara säkert under perioden mellan ansökan och ratificering.

I debattartikeln beskriver de även hur de vill att Sverige ska påverka Nato. Bland annat skriver de om nedrustning, något som Anna Starbrink håller med om till viss del.

– Det har ju Sverige gjort under lång tid, inte minst vad det gäller kärnvapen och det ska vi fortsätta med. Men det får inte innebära att Natoländerna ska nedrusta kärnvapen medan de ondskefulla staterna som Ryssland, Nordkorea, Iran och Kina ska ha kärnvapen. Den osäkerheten tycker jag inte Sverige ska bidra till.

Starbrink säger också att Sverige ska bidra med teknik till Nato. Hon ser också att Sverige kan bidra med mark åt militärbaser, något som vissa politiker varit kritiska mot.

– Vi är öppna för att ha mer Natonärvaro i Sverige. Jag noterar att andra partier vill binda upp sig och säga nej till exempelvis permanenta Natobaser. Men det vill inte vi. Vi står bakom formuleringen att det inte är aktuellt i dag, men Liberalerna menar att man inte ska vara dogmatisk i den typen av ställningstaganden. I såna frågor ska man fatta beslut efter omvärldsläget.

Inte bra att ha folkomröstning om

De flesta partierna enades under våren om att ställa sig bakom en svensk Natoansökan. Framför allt ändrade Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna sin åsikt i frågan. Ett parti som hållit kvar vid sitt Natomotstånd är Vänsterpartiet. Flera vänterpartister har sedan Sveriges ansökan åberopat en folkomröstning om Nato, likt det Sverige hade om EU-medlemskap och Euron.

– Jag tycker det där bara är hittepå. Vi hade en valrörelse, där i alla fall mitt parti hade affischer med Natofrågan och det var ju en fråga som diskuterades en del. Men det fanns ju en bred uppslutning både bland svenska partier och bland befolkningen. Jag tycker inte att det är en bra fråga att ha en folkomröstning om.

I USA har den tidigare presidenten Donald Trump länge varit kritisk till Nato. För några veckor sedan sade Trump att Natoländerna måste betala för sig om de ska räkna med att bli försvarade vid en potentiell attack. Uttalandena har lett till viss oro, men Anna Starbrink tycker det är viktigt att Sverige är med i Nato, vem som än blir president i höstens val.

– Det är ju så att USA länge har påpekat att Europas länder måste ta större ansvar över sin egen säkerhet, så det är ju inget nytt. Men det hotfulla sättet att uttrycka det på är ju en paradgren för Trump. Men vi har all anledning att vara med i Nato och tillsammans med resten av Europa måste vi ju se till att vi klarar av att försvara våra egna länder.