Sverige går in i NATO med ”rak rygg” och driver aktivt för att fler länder ska följa det svenska exemplet med kraftigt höjda försvarsutgifter, betonar statsminister Ulf Kristersson efter tisdagens partiledarsamtal om säkerhetspolitiken.
Efter ett partiledarsamtal om säkerhetsläget där NATO-ambassadör Jan Knutsson och Carl Bildt medverkade, berättar Kristersson att Sverige redan fattat beslut om att nå 2,6 procent av BNP i försvarsutgifter.
– Just nu skulle jag gissa att vår egen målnivå 3,5 procent är den vi kommer att landa på, i vart fall någonstans mellan 3,5 och 4 procent, säger Kristersson på en pressbriefing.
Detta innebär enligt statsministern den största militära upprustningen sedan kalla krigets dagar, och han är tydlig med vilken roll Sverige bör spela i NATO.
– Mitt budskap kommer vara att fler länder måste nu göra som Sverige gör. Kanske inte exakt, men vara mycket framåtlutade när det gäller att stärka de europeiska delarna av Natos militära förmåga, betonar han.
USA:s kritik mot Europa berättigad
Kristersson ger även USA rätt i kravet på att Europa måste ta större ansvar för sitt eget försvar.
– Vi har rätt oftare starka synpunkter på retoriken från USA på goda grunder, men det går inte att komma ifrån att det sedan länge har funnits en förväntan på att europeiska länder ska stärka sitt militära försvar, bättre kunna försvara Europa från Europa, förklarar statsministern.
Avfärdar kritik om civilt försvar
När TV4 frågar om oppositionens kritik mot bristande satsningar på civilt försvar reagerar Kristersson med förvåning.
– Först måste jag säga att jag är lite förvånad. Vi gör ju de största upprustningarna av det civila försvaret på decennier. Nu på 8,5 miljarder på väg mot 15 miljarder. Så om det finns någon kritik i detta så är det en väldigt senfunnen kritik måste jag säga, svarar han.
Statsministern förtydligar att civilt försvar inte handlar om allmän infrastruktur utan om särskilda förmågor för krigsförhållanden.
– Det är inte sjukvård i allmänhet, det är inte infrastruktur i allmänhet, det är inte alla möjliga saker utan de unika krav som kriget ställer på förmågan, förklarar han.
Historisk enighet om försvaret
Utöver militära utgifter på mellan 3,5-4 procent planeras ett tilläggsmål på 1,5 procent som omfattar civilförsvarssatsningar, Ukrainastöd och andra säkerhetsrelaterade frågor.
Kristersson uttrycker tillfredsställelse över den breda politiska enigheten kring försvarsfrågorna.
– Det har banne mig inte alltid funnits en sådan enighet i Sverige. Det finns en bred enighet om att svensk försvarsindustri är av nationell betydelse. Det har inte alltid funnits tidigare, konstaterar statsministern.
