För bara drygt två veckor sedan blev Stefan Löfven historisk när han som första statsminister röstades bort i en misstroendeomröstning i riksdagen. Nu gör han comeback och kan bilda en ny rödgrön regering.

För att godkännas av riksdagen fick Löfven inte ha 175 eller fler röster emot sig. Det klarade han med knapp marginal. 173 ledamöter tryckte på den röda nej-knappen.

Både Vänsterpartiet och Centerpartiet har sagt att de beslutat att rösta gult, vilket betyder att de lägger ner sina röster och därmed släpper fram Löfven.

– Vi kan konstatera att det finns inga andra lösningar på bordet. Därför kommer vi, med den överenskommelse som statsministern har lovat att hålla, trycka gult för honom, sade Centerledaren Annie Lööf på väg in till omröstningen.

Löfven hade också säkrat stöd från den tidigare vänsterpartisten och numera politiska vilden Amineh Kakabaveh, som efter förhandlingar med S beslutat att lägga ner sin röst.

L trycker rött

Det tidigare samarbetspartiet Liberalerna röstade dock nej till Löfven.

– Liberalerna röstar i dag rött på grund av att vi hade föredragit en annan lösning på denna regeringskris, säger L:s gruppledare Johan Pehrson.

Även Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson förklarar att partiets ledamöter kommer att trycka på den röda nej-knappen. Samma sak gäller KD-ledamöterna.

M-ledaren Ulf Kristersson fick uppdraget att sondera förutsättningarna för en borgerlig regering före Löfven – men kastade in handduken.

Han kritiserar att Löfven inte har säkrat stöd för att få igenom sin budget i höst. Därmed blir det en svagare regering än tidigare, säger han. Om Löfvens budget röstas bort har han sagt att han avgår, och en ny regeringskris står för dörren.

– Sverige behöver en regering som kan samtala med alla, säger Ulf Kristersson.

Röstade mot partilinjen

En enda ledamot bröt mot den egna partilinjen – Liberalernas Nina Lundström.

”Att rösta gult innebär att tolerera, men även att stå fri i opposition. Jag hedrar det vallöfte vi ställde ut i valet 2018. Därför röstade jag gult”, skriver hon på DN Debatt.

– Det kan jag beklaga. Jag såg att nitton röstade för och en avstod, jag tycker att man ska hålla ihop ett parti, säger L:s gruppledare Johan Pehrson efter omröstningen.

– Vi får väl smälta in det här nya politiska läget, svarar han på frågan om L kan tänka sig vara med och förhandla med den nya regeringen.

KD föredrar extraval

– Det hade varit bättre om svenska folket hade fått säga sitt i ett extraval, säger Ebba Busch (KD) inför omröstningen och kallar ännu en gång regeringskrisen för en ”rödgrön röra”.

– Man planerar in en tickande bomb i svensk politik, säger hon och uppger att det nu finns en stor risk för ännu en regeringskris i höst när en budget ska klubbas.

KD är dock fortsatt redo att bilda regering tillsammans med M, där även L och SD ingår i regeringsunderlaget, säger Busch.

– Det är oansvarigt av Löfven att tillträda, säger hon.

Byta ut ministrar

Går omröstningen Löfvens väg väntas han på fredag berätta vilka som ska ingå i den ”nygamla” regeringen.

Några större förändringar bland statsrådsposterna väntas inte ett år före ordinarie val, men Löfven har en chans att möblera om och byta ut ministrar.

Ett frågetecken finns exempelvis kring landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) som för en vecka sedan lämnade in sin avskedsansökan för att kunna delta i statsministeromröstningen.

Skulle Stefan Löfven röstas ner av riksdagen går uppdraget att hitta en statsminister tillbaka till talmannen Andreas Norlén. Han har totalt fyra försök på sig att lägga fram kandidater för riksdagen. Säger riksdagen nej till samtliga fyra kandidater blir det per automatik ett extraval.

Enligt grundlagen ska ett extraval ske inom tre månader efter att det har utlysts, vilket sannolikt betyder att det då skulle hållas någon gång i september.

Läs även: Kristersson ger Åkesson rätt: ”Invandringen i Sverige har blivit en belastning”