Facebook noscript imageStig-Björn Ljunggren: Därför lyfter inte högeroppositionen
Politik
Stig-Björn Ljunggren: Därför lyfter inte högeroppositionen
Foto: Henrik Montgomery/TT
Foto: Henrik Montgomery/TT

I den senaste opinionsmätningen från Sifo gick Socialdemokraterna framåt med 2,2 procentenheter. Samtidigt fick högeroppositionen – Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna – tillsammans knappt hälften av väljarstödet. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren berättar för Bulletin varför oppositionen inte lyckas lyfta.

I den nämnda Sifo-mätningen ökade stödet för S från 28,9 procent i november till 31,1 procent i december. För M skedde det omvända. Partiet minskade från 21 till 20 procent. SD fick nästan lika mycket som M, 19,7 procent.

Tillsammans med KD och SD fick M 44,8 procent i stöd enligt Sifo. Räknar man med Liberalerna i regeringsunderlaget når högeroppositionen fortfarande inte upp till 50 procent, utan bara 47,6 procent.

Om regeringspartiet S får stöd av Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet får vänsteralternativet 51 procent i väljarstöd, enligt Sifo.

I flera andra opinionsundersökningar ligger S runt 30 procent i stöd och M runt 20 procent. I den senaste novembermätningen från Statistikmyndigheten, SCB, fick S 29,1 procent och M bättre än med Sifo, med 22,7 procent.

Läs även: Historiskt dåliga siffror för MP i opinionsmätning – succé för S

M har tappat arbetslinjen

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren, också politisk chefredaktör på socialdemokratiska Sydöstran, säger att högeroppositionen har misslyckats med att åter lyfta fram arbetslinjen.

– Moderater och sverigedemokrater har misslyckats med att göra kopplingen mellan ”hårda tag” och att folk kommer i arbete. Moderaterna har tappat bort arbetslinjen.

Enligt Stig-Björn Ljunggren har oppositionen inte heller kunnat nå ut med sin kritik mot regeringens hantering av coronapandemin, delvis för att de själva inte är säkra på vad som hade varit ett bättre alternativ.

– Det har gjorts en del försök att odla missnöjet kring hanteringen, framför allt kanske från SD-håll.

Ett exempel på detta, dock inte från SD utan från KD, var när KD-ledaren Ebba Busch sommaren 2020 sa att regeringen hade tillåtit en stor smittspridning med ”berått mod”.

– Från M har man officiellt ställt upp på den svenska linjen, men försökt odla myten om att den svenska strategin är åt helvete och att det är sossarnas fel. Men det har inte funkat, säger Stig-Björn Ljunggren.

– I folkopinionen märker man att även andra länder har problem och i Sverige hade vi inga kraftiga nedstängningar. Sossarna såg till att folk hade kvar sina jobb i hög utsträckning.

”Tror inte på sossarna”

Kriminaliteten är ett annat ämne som har dominerat en stor del av debatten under 2021. ”Juryn är ute fortfarande”, säger Stig-Björn Ljunggren, angående huruvida diskussionen om kriminalitet kommer att gynna högeroppositionen i det långa loppet.

– Det kan vara så att det här med kriminalitet och gängvåld är mättat. Alla säger i dag samma sak. En tolkning skulle kunna vara att det gör att högern inte längre ligger i framkant. M och SD tävlar om att vara värst och gå längst. Nu är de så långt ute att folk börjar tycka att det är lite överdrivet.

Hur menar du då?

– Till exempel det här med att sätta upp kameror överallt. Hade sossarna föreslagit det för tio år sedan hade M blivit galna.

Stig-Björn Ljunggren säger dock att även det motsatta kan ske.

– Den andra tolkningen är att SD och M har investerat rätt tungt i frågan om kriminalitet och de har en stor trovärdighet i området. Jag har en tes om att det är de många små händelserna som påverkar folk. Ju fler du känner som har varit i närheten av en skjutning, eller om du själv har drabbats, eller blivit rånad, ju fler som drabbas av detta desto fler kommer att sakta men säkert gå högerut.

– Folk tycker som sossarna, nämligen att man måste bekämpa kriminaliteten och orsakerna. Men, de tror inte på sossarna eftersom de inte har trovärdighet där.

Behövs ett ”respektavstånd”

Du har forskat om Moderaterna, vad kan de göra för att öka i opinionen?

– Jag tror att de på något sätt måste lyfta fram arbetslinjen. När de körde med arbetslinjen var det för att roffa åt sig väljare från sossarna.

Stig-Björn Ljunggren säger att något som är ännu viktigare för M just nu är att inte vara lika stora som, eller mindre än, SD. Det måste finnas ett ”respektavstånd” mellan partierna, säger han.

– Det är en katastrof när M får den frågan gång på gång – varför SD inte ska sitta med i regeringen. De har en stor grupp väljare som är trötta på sossarna men samtidigt oroliga över de illiberala krafterna, även om de inte säger det så mycket utåt. Det vet M om och den frågan vill de inte ha på dagordningen. Den kommer upp automatiskt ju större SD är.

– Så M:s strategi handlar mycket om att vara ”före” SD och visa att man är ”värre” än dem, för att inte släppa fram dem.

M och SD är nästan lika stora. Har de ett respektavstånd i dagsläget?

– I den senaste mätningen var det någon procent. Men det är på gränsen.

Många har gått till M

Magdalena Anderssons roll som partiledare och statsminister är också något som har gynnat S, säger Stig-Björn Ljunggren.

– Frågan nu är om Magdalena Andersson har smekmånad eller om det är så att hon kan bli en ”Mutti”, säger han och syftar på smeknamnet som Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel fick, som betyder ”mamma”.

– Ibland är det så med de nya partiledarna, att de får en viss uppgång och sedan sjunker de tillbaka, tillägger han.

Enligt Stig-Björn Ljunggren har S med Magdalena Andersson fått en person som kan vara ”den vuxna i rummet” i svensk politik – en roll som han anser har varit ledig.

Nu har S blivit av med MP som regeringspartner. Är det något som har gynnat dem?

– Ja, det gynnar både MP och sossarna. Nu har S möjlighet att vinna tillbaka de väljare som lämnade sossarna för att de var förbannade på MP.

Påverkar det låga stödet för L på något sätt M och KD?

– Det som händer är att de får fler väljare om det inte händer något dramatiskt med L.

Stig-Björn Ljunggren säger att det har skett en övergång från S-väljare till M på sistone, vilket är något som kan glädja M.

I den senaste partisympatiundersökningen från SCB sympatiserar 0,6 procent av dem som i valet 2018 röstade på S nu i stället med V. Något fler, 0,7 procent av de tidigare S-väljarna, sympatiserar nu med M.

– I opinionsmätningar drar man ofta slutsatsen att sossarna går till V. Men V har bara ökat några procent och det är rätt mycket för dem. För V är det en jätteboost och då har man dragit slutsatsen att sossarna vill ha vänsterpolitik. Men det är fler sosseväljare som har gått till M.

Ana Cristina Hernández

Reporter på Bulletin. Har tidigare skrivit om näringsliv och politik för Svenskt Näringslivs redaktion.