Stockholms stads skuld väntas passera 100 miljarder kronor innan 2026, enligt Moderaternas gruppledare i Stockholms stad Christofer Fjellner (M).- Det är enligt stadens egna beräkningar. Sedan årsskiftet har Socialdemokraterna ökat låneskulden med 5,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en miljon i timmen. – Det är symboliskt och oacceptabelt, säger Fjellner till Bulletin.
Denna kraftiga skuldökning ses av Fjellner som ett av de största hoten mot Stockholms långsiktiga välmående och välfärdens finansiering. Från att ha varit nästintill skuldfri 2012, har stadens skuld vuxit dramatiskt under de senaste åren.
– Det är uppenbart att Socialdemokraterna har tappat greppet över kommunens ekonomi, säger Fjellner.
Enligt Fjellner beror mycket av skuldens tillväxt på bristande projektstyrning, vilket har lett till kostnadsöverdrag på över 30 miljarder kronor i olika stadsprojekt.
– Den här mandatperioden kommer att stå stockholmarna dyrt i många årtionden, varnar Fjellner.
Fjellner kritiserar också den nuvarande strategin där kommunen själv står för alla investeringar, från idrottshallar till äldreboenden och bostäder.
– Om vi ska göra allting själva, då är det vi som måste bära investeringarna själva. Med konsekvensen väldigt höga lån, förklarar han.
Riskerna med en stigande låneskuld
Den växande skulden medför flera allvarliga risker för stadens framtid, menar Fjellner. Han varnar för minskad förmåga att finansiera välfärden och ökade räntekostnader som kan överstiga kostnaden för all förskoleverksamhet i Stockholm.
– Räntorna kan komma att kosta mer än kostnaden för all förskoleverksamhet i Stockholm, säger han.
För att vända trenden föreslår Fjellner flera åtgärder. Han betonar vikten av att erkänna problemet och skapa medvetenhet hos politiker, tjänstemän och invånare.
– Man kan inte som nu bara tuta och köra och blunda för då hamnar man i lyxfällan till slut, varnar han.
”Otroligt nonchalans mot stockholmare”
Fjellner förespråkar också en reducering av investeringsvolymen och en prioritering av nödvändiga och lönsamma investeringar. Han ser även en ökning av andelen privata investeringar i stadens utveckling som en nödvändig åtgärd.
Avslutningsvis understryker Fjellner det moraliska perspektivet av skuldkrisen.
– Att kommande generationer stockholmare ska födas med bördan av en sådan här låneskuld är, tycker jag, oförsvarligt, säger han. Konsekvenserna av dagens låntagande kan enligt Fjellner bli högre skatter och sämre välfärd för framtida generationer, med färre lärare i klassrummen som ett konkret exempel.
Med en lånetakt på en miljon kronor i timmen beskriver Fjellner situationen som en ”otrolig nonchalans mot stockholmare och framtida generationer stockholmare.”
