I oktober godkände grevskapet Cumbrias fullmäktige planerna på en ny kolgruva utanför småstaden Whitehaven på den brittiska västkusten. Gruvan kommer att bli den första underjordiska kolgruvan i Storbritannien på 30 år, rapporterar BBC.

Planerna har redan godkänts av fullmäktige två gånger sedan 2017. Orsaken till att de behövde godkännas en tredje gång är att företaget bakom gruvan, West Cumbria Mining, har infört ändringar av anläggningens uppbyggnad. 

Den brittiska regeringen hade kunnat stoppa planerna, men en talesman för grevskapets fullmäktige meddelar nu att den har valt att avstå. Detta trots ett flertal uttalanden från premiärminister Boris Johnson om behovet av att minska användningen av fossila bränslen. Kolet som utvinns utanför Whitehaven är inte tänkt att användas i kolkraftverk utan till stålproduktion, men beslutet möter fortfarande kritik.

Tony Bosworth, talesperson för Jordens Vänners brittiska motsvarighet Friends of the Earth, säger till BBC:

– Att tillåta kol att utvinnas från den här föreslagna gruvan i mer än ett kvarts århundrade underminerar fullständigt regeringens trovärdighet när det gäller klimatkrisen. Globalt ledarskap i klimatnödläget innebär att lämna kol i marken, där det hör hemma.

Jobben går före

Whitehaven-gruvan blir inte bara den första nya underjordiska kolgruvan på 30 år, utan även den enda i landet. Den senaste, Kellingley Colliery, stängdes i december 2015.

”Regeringen hade utan tvekan i åtanke det antal jobb som kan skapas av gruvan i ett område med hög arbetslöshet”, skriver BBC:s energi- och miljökommentator. ”[Regeringen] måste hitta en politik som tacklar problem i hela samhället, inte bara miljön.”

Analysen ligger i linje med uttalanden som tidigare gjorts av den dåvarande handelsministern Liam Fox och av Trudy Harrison, parlamentsledamot för den del av Cumbria där Whitehaven ligger. I samband med att gruvprojektet godkändes för andra gången våren 2019 sade hon sig ”helhjärtat” stödja det, på grund av de arbetstillfällen och investeringar det skulle medföra för området, skrev The Independent.

Enligt West Cumbria Mining kommer gruvan att skapa 500 jobb. 

Tim Farron, parlamentsledamot för en annan del av Cumbria och tidigare Liberaldemokraternas partiledare, ville ändå att regeringen skulle gripa in och förhindra gruvbygget. Han kallar beslutet att låta bli en ”total katastrof för våra barns framtid”.

Vindkraften möter också kritik

I Storbritannien står fossila bränslen för nära 80 procent av den totala energiproduktionen, enligt officiella siffror. När det gäller elektriciteten kommer drygt 40 procent från fossila bränslen. Förnybara bränslen står för nästan lika mycket och kärnkraft utgör mindre än 20 procent. Regeringen är framför allt positiv till vindkraft – i höstas uttryckte premiärminister Boris Johnson ambitionen att vindkraftsanläggningar utanför kusterna ska generera tillräckligt mycket elektricitet för samtliga brittiska hem inom ett decennium.

Även vindkraftanläggningarna utanför kusten kritiseras dock av miljövänner. För några dagar sedan rapporterade BBC att miljöorganisationen Royal Society for the Protection of Birds (RSPB) riktar kritik mot regeringens beslut att godkänna en enorm vindkraftanläggning utanför den brittiska västkusten. Anläggningen, som går under namnet Hornsea Three, kommer att omfatta upp till 231 jätteturbiner med över 200 meters räckvidd inom ett område på 696 kvadratkilometer. 

75 miles (ungefär 120 kilometer) därifrån ligger Englands största koloni av tretåiga måsar. Dessa tillbringar vinterhalvåret på öppet vatten, och kommer enligt RSPB att passera turbinerna och i förekommande fall skadas eller dö.

Enligt energiminister Alok Sharma kommer djurlivet att skadas av Hornsea Three, men han menar att de negativa konsekvenserna vägs upp av behovet av förnybar elproduktion.

TEXT: Nyhetsredaktionen