När den nya lagen väl träder i kraft kommer den att påskynda byggandet av nya kärnreaktorer genom att förenkla planeringen och tillståndsprocessen, skriver Euroactiv.

Det franska Energiomställningsministeriet räknar med att framtida byggtider ska minska med minst två år.

Det franska parlamentet beslutade också att ta bort ett tak som tidigare begränsat kärnkraftens andel av Frankrikes elmix till 50 procent.

Ska snabba på energiomställningen

Reformen är en del av regeringens strategi för att underlätta utvecklingen av förnybar energi och kärnkraft för att uppnå energiomställningen.

Miljöorganisationer fördömde ”en lag som är frikopplad från ekologiska och klimatiska imperativ”.

Greenpeace ifrågasatte i synnerhet ”den långsamma konstruktionen av kärnreaktorer”, liksom ”säkerheten” och ”konflikterna kring vattenanvändning” som kan förväntas.

Byggstart 2027

Frakrikes mål är att redan i slutet av 2027 börja bygga det första nya reaktorparet vid Penly på Frankrikes norra kust.

President Emmanuel Macron pressar på för att ha den första i en serie av sex nya reaktorer i drift till 2035, skriver Financial Times.

Planerna, som kan utökas med åtminstone ytterligare åtta reaktorer, är grundbulten i Frankrikes vision att minska sina nettoutsläpp av växthusgaser till noll under de kommande tre decennierna.

Ett stort hinder för planerna – förutom tillstånd och finansieringen på 520 miljarder kronor – är kompetensbristen.

Frågan är om Frankrike, Europas största kärnkraftsnation, fortfarande har den industriella kapaciteten och kunnandet för att klara av projekt i en skala som inte skett sedan 1970-talet?

För att klara av sin vision behöver landet hitta ytterligare 100 000 kärnkraftsspecialister av olika slag, från ingenjörer och projektledare till panntillverkare och elektriker, under de kommande sex åren.

– Den största utmaningen är om vi fortfarande kan planera och genomföra ett mycket stort industriprojekt. Ingen gör egentligen det i Europa längre. Det sker numera i Kina och Indien, säger Antoine Armand, parlamentsledamot i Macrons renässansparti.

Lagförslaget röstades fram med 399 röster mot 100.

Parlamentsledamöter från majoriteten (Renaissance, Horizons, Modem), de oberoende (LIOT), högern (Les Républicains) och extremhögern (Rassemblement national) röstade för texten.

Bland motståndarna röstade de gröna, den radikala vänstern (La France insoumise) och en handfull kommunister ”emot” medan socialisterna lade ner sin röst.