
Regeringen vill sänka straffmyndighetsåldern i Sverige från 15 till 14 år. Förslaget presenteras som en åtgärd mot den ökande ungdomsbrottsligheten, men möts av stark kritik från både politiska motståndare och experter.
Under 2024 misstänktes 120 barn under 15 år för mord eller inblandning i mordärenden. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar att dagens lagstiftning inte räcker till för att hantera utvecklingen.
– Bakom varje siffra finns ett brottsoffer och anhöriga till brottsoffer som genom att vi inte kan utdela ett straff heller inte kan få en upprättelse, säger Gunnar Strömmer i SVT:s Agenda.
Strömmer betonar att straff inte bara ger upprättelse utan också skyddar samhället från farliga individer.
– Vi har sett en utveckling senaste 10-15 åren som drar i rakt motsatt riktning. Då måste vi vara beredda att prova nytt, säger han.
Centerpartiet: Straff är inte lösningen
Centerpartiet motsätter sig förslaget och menar att en sänkning av straffmyndighetsåldern inte löser grundproblemen.
– Det har visat sig att en sänkning av straffmyndighetsåldern inte är ett effektivt verktyg. Det är inte straff som avhåller 14-åringarna, de har inte det konsekvenstänket, säger Ulrika Liljeberg, rättspolitisk talesperson (C).
Hon argumenterar för att samhället istället bör fokusera på utbildning och förebyggande åtgärder.
– Vi behöver ha in dem i klassrummet. Vi måste ändå ha kvar att det är barn det är frågan om. Bara för att vi vuxna inte gett tillräckligt bra stöd och hjälp betyder det inte att vi ska lägga ansvaret på barnen.
Dansk erfarenhet avskräcker
2010 sänkte Danmark straffmyndighetsåldern till 14 år, men effekten blev den motsatta av vad man hade hoppats. Två år senare höjdes åldern tillbaka till 15 efter att brottsligheten bland unga hade ökat.
– När man kommer i kontakt med rättsväsendet så riskerar man att stämplas som kriminell och komma i kontakt med andra kriminella, säger Britt Østergaard Larsen, kriminolog.
Barnrättsorganisationer varnar också för att förslaget strider mot den svenska traditionen att se barn som mindre ansvariga i det straffrättsliga systemet.
Europeisk jämförelse
Gunnar Strömmer lyfter att den genomsnittliga straffmyndighetsåldern i Europa är 14 år, och att Sverige därför inte skulle vara unikt med en förändring.
– Om det vore så att vi i dagens ordning kunde se att vi verkligen klarar av att jobba preventivt mot att barn och unga dras in i brottslighet skulle det här kanske inte vara lika angeläget, säger Strömmer.
På tisdag presenteras resultaten från den utredning som Tidöpartierna tillsatte 2023 för att undersöka en sänkning av straffmyndighetsåldern.
Bulletin har sökt justitieminister Gunnar Strömmer för en kommentar.