En färsk studie från Norge visar att forskare politiskt befinner sig långt till vänster om allmänheten och i allmänhet är mycket mer invandringsliberala, något Khrono var först att rapportera om. Mindre än 20 procent av forskarna röstade på ett höger- eller mittenparti. Mindre än en procent av säger sig rösta på det norska högerpopulistiska Fremskrittpartiet – i allmänna mätningar ligger partiet på just nu drygt 11 procent.
Det är stor skillnad mellan hur forskare och övrig allmänhet röstar – åtminstone i Norge.
I en ny studie från norska Institutt for samfunnsforsking framkommer att mindre än 20 procent av norska forskare röstar på något av de norska höger- eller mittenpartierna Senterpartiet, Kristelig Folkeparti, Venstre (motsvarande svenska Liberalerna), Höyre och Framskrittspartiet.
I vanliga opinionsmätningar för hela befolkningen samlar däremot höger- och mittenpartierna över hälften av väljarstödet.
Forskarna föredrar istället i hög utsträckning Miljöpartiet De Gröna eller något av de socialistiska partierna Rödt eller Sosialistisk Venstre.
Särskilt forskare inom samhällsvetare och humaniora är vänstervridna enligt studien.
Norska tidningen Khrono har frågat Johannes Due Enstad, en av upphovsmännen bakom studien varför så många forskare är vänstervridna.
– Det svarar inte vår studie på, säger han.
– Vi hoppas att studien kan inspirera till framtida forskning kring det. Det beror till viss del på självvald selektion. Inom samhällsvetenskap och humaniora finns det för många ett element av att man vill förändra eller förbättra världen genom akademisk verksamhet.
– Man vill förhindra sociala orättvisor. Det är något som appellerar till många, och är givetvis helt legitimt som utgångspunkt för forskning. Konservativa är ofta mer intresserade av att bevara det som är bra, och har en lite annorlunda världsbild, säger Enstad som varnar för konsekvenserna av vänstervridningen.
— Effekten av att det är så stor dominans av vänsterideologiska åsikter bland de som forskar på samhället kan vara att många frågeställningar [inte görs] och många hypoteser inte prövas. Det upplevs inte som relevant, intressant eller [en forskning] som är värd att bedriva eller att bevaka, säger Enstad.
Forskarna är också mycket mer invandringsliberala.
På frågan om det borde vara lättare för invandrare att komma till Norge håller 22 procent av norrmännen med. 46 procent håller inte med.
Bland forskarna är det i princip motsatt. 46 procent håller med – 17 procent håller inte med.
Bland humanioraforskarna är stödet ännu större – 57 procent.
En forskare som intervjuats i studien beskriver sig själv som långt ut till vänster politiskt och med ett invandringspositivt perspektiv.
”Jag är en klassisk vänsterperson. Jag är väl placerad ute på vänsterkanten politiskt, och är mån om hur man ska behålla ett samhälle med relativt små skillnader. Jag har nog haft något slags grundläggande intresse för ”underdogen”. Även om jag också tror att invandring väcker en massa svåra dilemman och problem […], tycker jag ofta att det är mer intressant att se det ur invandrarnas perspektiv”, säger forskaren.
En liknande studie bland svenska journalister gjordes 2011-2012. Den visade att 70 procent av journalisterna röstade på något av partierna S, MP och V. Miljöpartiet var överlägset störst med 41 procent.
Inom statlig media, Sveriges Radio och Sveriges Television, var snedvridningen och stödet för vänsterblocket ännu större. Miljöpartiet fick hos både SR (54) och SVT (52) en majoritet av stödet.
SVT:s Mats Knutson tyckte inte att det gick att dra några slutsatser från undersökningen då det var 93 respektive 120 som svarat på enkäten hos SVT och SR. Professor Kent Asp, som stod bakom undersökningen, slog tillbaka i Dagens Media och konstaterade att ”bortfallet var extremt litet”.
