Forskare vid Uppsala universitet undersöker nu gängvåldets långsiktiga effekter på människor som bor i närheten av våldsbrott. Studien, som genomförs i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala, fokuserar på de indirekta konsekvenserna för lokalsamhället.

– Vi studerar de som blir indirekt drabbade av det här, säger Mattias Öhman, nationalekonom vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet till Sveriges Radio.

Studerar tre områden

Forskningsprojektet analyserar tre huvudområden: människors rörelsemönster efter våldsbrott, elevers skolresultat och läkemedelskonsumtion.

Genom mobildata kartläggs hur människor ändrar sina vardagsrutiner. Forskarna undersöker om boende undviker vissa platser, som pizzerior eller närbutiker, efter våldsincidenter i området.

Särskilt oroande är påverkan på skolelever. Studien granskar hur nationella provresultat påverkas när en sprängning skett nära elevens hem dagen innan provet.

– De nationella proven är väldigt viktiga för framtida betyg och framtida betyg väldigt viktig för hur det går på arbetsmarknaden senare i livet, förklarar Öhman.

Tio procents ökning

De preliminära resultaten visar en markant ökning av läkemedelsförskrivning mot psykisk ohälsa. Under månaderna efter ett våldsdåd stiger förskrivningen med upp till tio procent bland närboende.

Sverige är unikt lämpat för denna typ av forskning tack vare tillgången till omfattande data om befolkningen.

– I Sverige så har vi så otroligt bra data, det vill säga vi har information om alla individer, säger Öhman.

Studien är den första i sitt slag och kan ge viktiga insikter om gängvåldets dolda samhällskostnader.