För första gången på 15 år har svenskarnas syn på straff kartlagts i stor skala. Resultaten visar ett brett stöd för hårdare tag oavsett politisk tillhörighet. Samtidigt vill en majoritet att dömda ska kunna rehabiliteras.
Det är kriminologen Klara Hermansson vid Högskolan i Gävle som ligger bakom studien. Undersökningen genomfördes som en del av den nationella SOM-undersökningen 2025 och besvarades av ungefär 3 500 personer.
Sju av tio tycker att tonåringar som begår grova våldsbrott bör få samma straff som vuxna. En nästan lika stor andel vill att fängelsestraffen generellt ska bli längre. Runt hälften anser att villkoren bakom murarna är för bekväma.
– Vi ser att stödet för hårdare straff är omfattande och återfinns i stora delar av befolkningen, inte bara i enskilda grupper, säger Klara Hermansson i ett pressmeddelande.
Vill ha både straff och rehabilitering
Önskan om strängare straff är starkast till höger på den politiska skalan men delas även av en stor del av väljarna till vänster. Samtidigt visar studien att bilden är mer nyanserad. Sju av tio vill att dömda alltid ska kunna få tillgång till rehabilitering. Var femte svarande tycker att samhället bör vara återhållsamt med att sätta folk i fängelse.
– Människor verkar vilja ha både fler, längre och tuffare straff. Men samtidigt ser vi att stödet för rehabilitering är stort och en klar majoritet anser också att personer som avtjänat sitt straff bör välkomnas tillbaka in i samhället, säger Hermansson.
Oron för gängkriminalitet en drivkraft
Parallellt har oron för gängkriminalitet och organiserad brottslighet vuxit och blivit en av de mest debatterade frågorna i Sverige.
– När människor svarar på våra frågor tänker de med största sannolikhet på allvarliga brott, som skjutningar och gängrelaterad brottslighet. Människor vill att straffet ska skydda samhället från dessa grova brott, säger Hermansson.
Sett ur ett nordiskt perspektiv bryter Sverige med den traditionellt mildare synen på straff. Under de senaste tio åren har straffen skärpts och allt tyder på att fängelserna kommer att fyllas ytterligare. Hermansson betonar att det är avgörande att förstå hur folkopinionen och de politiska besluten om straff hänger ihop.
– Kommer människor ”bli nöjda” av skärpta straff eller är det här något som vi kommer att fortsätta att önska, även om straffen fortsätter att höjas? Människors syn på straff är komplex, och för att förstå den allmänna opinionen måste vi veta mer om vad som händer i människors liv. Synen på straff påverkas kanske inte främst av den förda kriminalpolitiken, säger Hermansson.
