– Jag förstår kinesernas oro för att Bidens paket blir negativt för Kina, säger Gustav Rhenman, förvaltare på fondbolaget Asia Growth Capital Management med tre olika Kina-fonder.

Det kommer stark kritik från kinesiskt håll vad gäller president Joe Bidens stimulanspaket på 1 900 miljarder dollar. Representanter för kinesiska staten varnar för att paketet kan skapa massiva kapitalflöden och importerad inflation. 

Detta skulle kunna förvärra de inhemska finansiella riskerna som redan finns på grund av höga skuldnivåer. Enligt South China Morning Post (16 mars 2021) rör sig nu Peking och Washington i motsatta riktningar i hur de stöttar sina respektive ekonomier. Peking har börjat dra ner på de ekonomiska stöd som infördes förra året under pandemin. 

Obehagliga biverkningar

Den tidigare vice guvernören för den kinesiska centralbanken, Zhang Xiaohui, varnar för att den amerikanska räntan (på amerikanska statsobligationer), som drivs av inflationsförväntningar, kan leda till en omvärdering av tillgångspriser och även turbulens på finansmarknaderna. 

Han menar att det är sannolikt att även den inhemska ekonomin kommer att reagera. Den kinesiska centralbanken har ökat kontrollen på kapitalströmmar som rör sig över gränserna eftersom Bidens stimulanspaket väntas medföra obehagliga biverkningar. 

”Trots att Kinas inflation av konsumtionspriser är relativt kontrollerbar, ser vi en uppenbar ökning i tillgångspriser”, menar Zhang Xiaohui i South China Morning Post.

Även på den kinesiska A-aktiemarknaden (inhemska aktier som är noterade på Shanghaibörsen och Shenzhenbörsen) pågår en korrigering av kurserna, skriver South China Morning Post. Kurserna reagerar på den amerikanska 10-års räntan som nådde en 13-månaders topp på mer än 1,6 procent häromdagen. 

Den kinesiska marknaden för A-aktier omfattar 4500 bolag med ett samlat börsvärde på över 11 000 miljarder dollar, vilket gör den till den näst största marknaden i världen. Utländska investerare äger cirka 4 procent av denna marknad. 

Zhang Xiaohui understryker att amerikanerna borde prioritera att sköta likviditeten i ekonomin eftersom marknadsvolatiliteten ser ut att öka. Aktörerna är oroliga att den amerikanska centralbanken tvingas höja räntorna tidigare än vad som planerades i december, det vill säga vid slutet av 2023. 

Förenklat så blir konsekvenserna följande, enligt Gustav Rhenman: USA:s stimulanspaket medför ännu större hål i USA:s federala budget. Detta finansieras med ännu mer upplåning av nyemitterade amerikanska statsobligationer med olika löptider på två, tre, fem, sju och tio år. 

– Problemet är att volymerna är alldeles för stora för att marknaden, till exempel inhemska amerikanska pensionsfonder, ska kunna ta emot alla dessa obligationer. 

Risk att Fed måste stödköpa

Det leder till att räntorna kommer att dra i höjden på dessa nya obligationer när auktionerna för statsobligationerna ska hållas. Den svaga efterfrågan gör då att priset på alla andra utestående amerikanska statsobligationer faller. 

– Då måste den amerikanska centralbanken steppa in fort som ögat och stödköpa på marknaden för att på så sätt hålla priserna på utestående obligationer uppe och därmed räntan nere, förklarar Gustav Rhenman.

Följden blir att utländska investerare blir ännu mer ointresserade av att äga amerikanska statsobligationer och då måste den amerikanska centralbanken köpa ännu mer och det görs genom att trycka nya pengar. Det leder till en ökad oro för den amerikanska dollarn. Utländska investerare kommer att sälja sina obligationer och växla sina dollar till andra valutor och dollarn faller ännu mer. 

Svag dollar negativ för Kina

En svagare dollar är negativ för Kina, dels för att USA:s konsumenter och företag får råd att köpa färre kinesiska saker som blivit dyrare i amerikanska dollar, dels för att Kinas fordringar på USA, cirka 1 000 miljarder dollar, blir mindre värda i andra valutor om dollarn faller kraftigt. Kina äger cirka 16 procent av de amerikanska statsobligationerna som sålts till utländska intressen. 

Kina har under decennier lyckats bygga upp ett överskott i bytesbalansen tack vare bland annat en hög sparkvot och en stor export. Överskottet har till stor del placerats i utländska tillgångar, bland annat i länder som har ett budgetunderskott som USA och behöver låna för att finansiera sin inhemska konsumtion. Kina, vars handelsöverskott mot USA dateras tillbaka till 1985, har kritiserats för att låna ut pengar till USA i syfte att USA ska fortsätta att konsumera kinesiska varor. 

2019 ägde Kina cirka åtta procent av samtliga amerikanska statsobligationer. Med sin öppet exportdrivande tillväxtpolitik gynnas Kina av att hålla sin egen valuta renminbin svag gentemot dollarn men det är denna balans, eller obalans, som nu kan vara på väg att ruckas. 

– Renminbin har stärkts under de senaste åren men nu är det dollarn som blir svagare. Den kinesiska centralbanken är orolig över snabba spekulativa flöden vilket de själva blev varse när de lanserade sitt stimulanspaket på 586 miljarder dollar i november 2008, i kölvattnet av globala finanskrisen. Då skapades bubblor i den kinesiska ekonomin med starkt stigande tillgångspriser och ett växande skuldberg som Kina fortfarande brottas med, säger Frederic Cho, fristående Kina-rådgivare på Frederic Cho Advisory AB.

TEXT: Margaret von Platen