Regeringen har föreslagit flertalet ändringar i de särskilda grundlagarna gällande tryck- och yttrandefriheten. Konstitutionsutskottet föreslår nu att riksdagen ska säga nej till regeringens förslag om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som visar personuppgifter om brott.
Den 30 september 2021 publicerade regeringen flera förslag gällande ändringar i mediegrundlagarna. Ett förslag specificerade sig på att stärka skyddet för den personliga integriteten genom att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster.
”Skyddet för den personliga integriteten stärks genom att grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter om att någon har begått brott begränsas”, skrev regeringen i sitt förslag.
Nu föreslår Konstitutionsutskottet, KU, att riksdagen säger nej till regeringens förslag med hänvisning till att förslaget är för vagt och oprecist.
Grunden till ett nej - motioner från M, SD och C
KU håller med regeringen om att de nuvarande reglerna inte ger tillräckligt skydd för den personliga integriteten men anser samtidigt ”att regeringens förslag skulle kunna skapa en alltför bred och oprecis möjlighet att göra inskränkningar i grundlagsskyddet genom vanliga lagar.”
Förslagen från KU
KU föreslår istället att riksdagen som vilande antar flera andra regeringsförslag som rör ändringar i tryckfrihetsordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Förslagen från KU:
- Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
- Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
- Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla sådana aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
- Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
- Utrymmet för att ställa krav på vidaresändningar av vissa program förtydligas och utvidgas.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.
Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet har invändningar mot utskottets förslag i totalt tre reservationer.
Vad skulle regeringens lagändring innebära?
Förslaget om ändring av grundlagsskyddet för vissa söktjänster skulle begränsa privata tjänster som ger ut offentliga handlingar gällande lagöverträdelser, domar och brottmål, exempelvis Lexbase och bakgrundskollen.se. Sidorna kan enligt KU fungera som privata belastningsregister.
Eftersom dessa typer av söktjänster har utgivningsbevis innebär det att vanliga bestämmelser om skydd för personuppgifter inte gäller och bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen tillämpas istället.
