Förslaget från Petra Lundh får blandade reaktioner bland remissinstanserna. Advokatsamfundet är positivt inställt till riksåklagarens förslag medan Svea hovrätt bedömer förslaget som mer eller mindre verkningslöst.
Att brott med hedersmotiv ska få en egen brottsrubricering är en av punkterna i januariavtalet.
I juli 2019 gav regeringen därför en särskild utredare uppdraget att analysera och ta ställning till om det bör införas en särskild straffbestämmelse med en egen brottsbeteckning, som uttryckligen tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck.
Utredaren skulle lämna förslag på en sådan reglering oavsett ställningstagande i frågan om ett särskilt hedersbrott bör införas. Om utredaren bedömde det ändamålsenligt skulle utredaren lämna förslag på hur ett effektivare straffrättsligt skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck kan åstadkommas på något annat sätt.
Till utredare utsågs riksåklagare Petra Lundh.
Utredningen föreslog att det införs en särskild brottstyp som tar sikte på upprepade hedersrelaterade gärningar riktade mot samma brottsoffer. Den nya bestämmelsen borde, enligt utredaren, ”utformas med fridskränkningsbrotten som förebild, med den skillnaden att gärningspersonen och brottsoffret inte behöver vara närstående”. Det krävs att handlingen utförts ”i syfte att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder”.
Mer om utredningens förslag finns att läsa i SOU 2020:57.
Symbolisk förändring
Advokatsamfundet är positivt till införandet av en särskild straffbestämmelse som kriminaliserar hedersbrott ”och tydligt markerar att hedersrelaterat våld och förtryck är oacceptabelt”, skriver Dagens Juridik.
Men Svea hovrätt skriver bland annat att en stor del av brottsligheten som kan komma att bedömas som hedersbrott redan inryms inom de befintliga fridskränkningsbrotten. Till detta kommer enligt hovrätten ”att hedersmotiv redan idag markeras som klandervärt genom den nyligen införda straffskärpningsgrunden”. Svea hovrätt bedömer att förändringen bara blir symbolisk.
Svea hovrätt anser också att ordet ”heder” är olämpligt att använda som brottsrekvisit. Hovrätten bedömer ordet inte vara tillräckligt tydligt. ”Kravet på tydlighet måste från legalitetssynpunkt ställas högre för ett rekvisit som avgränsar ett straffansvar”, skriver Svea hovrätt.
TEXT: Nyhetsredaktionen
