Efter regeringens besked om att riva hinder i Miljöbalken har minst 24 kommuner öppnat för minireaktorer. Opinionen för kärnkraft har svängt och nu planerar flera aktörer för ny kärnkraft. Men det är en lång väg och många hinder som måste överkommas för att Sverige ska få nya reaktorer.
Det är främst intresset för deras småskaliga reaktorer (SMR) som är stort.
– Vi har sett ett jätteintresse speciellt efter att regeringen valt att agera så pass snabbt med att göra ändringar i Miljöbalken. Det är snabbare än vi hade kunnat hoppas på vilket är glädjande, säger John Ahlberg, medgrundare av kärnkraftsprojektören Kärnfull Next till Tidningen Näringslivet.
Vilka nya kunder det handlar om är John Ahlberg förtegen om. Men nu när det är fritt fram att bygga ny elproduktion är minst 24 av landets kommuner öppna för ny kärnkraft på egen mark, visar en TT-enkät.
För bara ett år sedan var kärnkraftsmotståndet kompakt på regeringsnivå. Då tonade energiminister Khashayar Farmanbar (s) ner kärnkraftens roll i den svenska energiförsörjningen i SVT:s agenda och sa att nya investeringar i kraftslaget inte en var en ”hållbar väg framåt”.
Knappt ett år senare har pendeln svängt. Nu kan nästan sex av tio svenskar tänka sig att ”fortsätta använda kärnkraften och vid behov bygga nya reaktorer”, enligt en fjolårsenkät från Analysgruppen, som ägs av Energiföretagen.
I slutet av 2017 låg siffran under 30 procent, under 2021 på cirka 45 procent.
Kärnkraft avgörande enligt rapport
I en samlad myndighetsrapport från Energimyndigheten, Svenska Kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Transportstyrelsen pekas kärnkraften ut som avgörande för framtidens elförsörjning. Detta om vi ska säkra ett fördubblat svenskt elbehov till uppemot 280 TWh om drygt tio år.
– Vi ser framför oss en historisk utbyggnad av elproduktion och där kommer vi behöva alla energislag som står till vårt förfogande, säger Maria Westrin, chef på enheten energimarknader vid Energimyndigheten, till Tidningen Näringslivet.
Trots att kärnkraften vinner större acceptans i Sverige återstår stora utmaningar. En av dem är utbyggnaden av elnätet, menar Ulf Moberg på Svenska kraftnät:
– Det tar generellt lång tid för att få en ledning på plats. Ledtiden för att få en beviljad elkoncession ligger på runt 10–12 år och det är svårt att göra något åt på kort sikt.
Men en större utmaning är att snabbt vända flera decennier av svensk avvecklingsagenda, säger Anton Steen, chef för samhällskontakter på Fortum, till Tidningen Näringslivet.
– Vi tror att det finns en naiv föreställning om att tar vi bort de legala hindren för kärnkraft, så kommer det vara fritt fram för en utbyggnad. Men vi får inte glömma att vi internationellt sett fortfarande är ett avvecklingsland och att kärnkraften är flera decennier efter de förnybara alternativen vad gäller politiskt stöd och förutsättningar.
John Ahlberg på Kärnfull Next hoppas på en bred politisk överenskommelse för att driva igenom Tidöavtalets åtgärdspunkter för kärnkraften. Det handlar bland annat om snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen, undanröjande av hinder för statliga satsningar på all fossilfri elproduktion och statliga kreditgarantier.
– Sen återstår det att se om och när Sveriges samtliga partier sluter upp kring att ändra formuleringen för vår energimix från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt.
När tror du vi kan se ny kärnkraft i Sverige?
– Vi kommer tuffa på i bra tempo under 20-talet för att undanröja de stora hindren och påbörja byggnationen. Sen ser vi att vi kan erbjuda våra elektroner eller vår vätgas i början av 2030-talet.
