För att klara av den pågående gröna omställningen behöver Svenska kraftnät anställa 800 personer under de kommande tre åren. Det rör sig främst om ingenjörer, it-specialister och tillståndshandläggare.
Det krävs enorma mängder el för att göra den gröna omställningen: 75 till 80 terawattimmar, TWh, årligen, enligt Svenska Kraftnät. Det motsvarar mer än hälften av dagens årliga elkonsumtion i Sverige som ligger på 134 TWh.
Myndigheten har tilldelats en investeringsplan som uppgår till 100 miljarder kronor det kommande decenniet. Regeringens fokus ligger på havsbaserad vindkraft, att 120 TWh skall byggas.
– Vi står inför omfattande investeringar framöver – där hälften avser förnyelsen av vårt befintliga elnät och stationer och andra hälften i nyinvesteringar. Därtill pågår arbeten kopplat till utvecklingen av elmarknaden och för att säkra leveranssäkerhet och stabilitet. Även totalförsvarets behov gör att vi behöver bli fler, säger Svenska kraftnäts generaldirektör, Lotta Medelius-Bredhe, i ett pressmeddelande.
Trehundra tjänster kommer att inrättas vid Svenska kraftnät i år, och ytterligare 500 tjänster under 2023–2024. Myndigheten söker främst efter elkraftsingenjörer, projektledare, it-specialister, säkerhetsspecialister, tillstånds- och miljöhandläggare – helst med kompetens eller erfarenhet inom havsbaserad vindkraftsinfrastruktur.
Antalet anställda vid Svenska kraftnät kommer därmed att fördubblas från dagens 900 till totalt 1 700 i slutet av 2024. Svenska kraftnät har i dag kontor i Sundbyberg, Sollefteå och Sundsvall men kommer inom kort att öppna två till i Göteborg och Luleå.
Strävar att halvera ledtiderna i tillståndsprocessen
Tillstånds- och miljöhandläggare är avgörande för att Sverige ska klara av den gröna omställningen. De nuvarande tillståndsprocesserna är långdragna.
En sammanställning från Svensk Vindenergi visar att totalt 67 terawattimmar havsbaserad vindkraft befinner sig i tillståndsfasen, och teoretiskt skulle kunna tas i drift inom sex år. ”Men då måste tillståndsprocesserna effektiviseras och samordnas”, skriver branschorganisationen.
Normalt är ledtiden från att man har identifierat ett behov till att ta en ny kraftledning i drift cirka 12–15 år. Nu siktar Svenska kraftnät på att halvera ledtiden.
”Det är inte byggfasen som tar tid utan det är tillståndsfasen som är den stora flaskhalsen i utbyggnaden av vindkraft till havs, oavsett om utbyggnaden sker nära land där kommunen har vetorätt eller längre ut i det som kallas ekonomisk zon,” skriver Svensk Vindenergi.
De nämner dock att inte ens hälften av den planerade vindkraften ute till havs blir av. Den vanligaste anledningen till avslag är att kommunerna nekar vindkraftsetablering [78 procent av projekten avslogs förra året], följt av artskyddsfrågor och att Försvarets intressen krockar med projekten, enligt Energimyndighetens Nulägesbeskrivning av vindkraftens förutsättningar.
I en presentation skriver Svensk Vindenergi: för att uppnå ”målsättningen 6-8 TWh årligen, krävs det att 30–40 TWh når den offentliga samrådsfasen”.
